Champagne är en festlig dryck som förtjänar god mat med några påkostade ingredienser. Fisk- och skaldjursrätter fungerar alltid, men roséchampagne kan kombineras med smaker från de asiatiska köken.
Champagne är en festlig och rätt dyr dryck, men det som skiljer champagne från till exempel läsk eller andra drycker med bubblor i är att du betalar för kvalitet inte, för för socker och billiga aromer.
I Champagnedistriktet i norra Frankrike är man mycket noggrann med de druvor som odlas. Druvorna är exklusiva och kostar cirka 7-8 euro kilot. De plockas för hand från ett begränsat område, pressas försiktigt och lagras länge.
Klasar med chardonnaydruvor.Vinranka med klasar av chardonnaydruvor.Bild: Public domain / Jeanette KingChardonnay,vindruva,vindruvor,Vinranka,Vitt vin
De dyraste champagnerna kommer från första pressningen och har lagrat många år. Det är alltså bland de här flaskorna som du hittar exemplar med damm och spindelväv på sig. Du lämnar gärna in en extra lottorad för att eventuellt vinna så pass mycket pengar att du har råd att beställa in ett glas på din 60-års dag.
Som tur finns det många champagnesorter som inte kostar en förmögenhet och som fungerar väldigt bra både till mingel och mat. Och att vaska om man är en ouppfostrad slyngel som försöker imponera på sina låtsasvänner.
Champagne görs på både vita och blåa druvor. Blanc de blancs kallas ett som är gjort på bara vita druvor, det vill säga bara chardonnay. Blanc de noirs heter ett som är gjort på enbart svarta eller blå druvor, ofta 100% Pinot Noir, men det kan också vara en blandning av Pinot Noir och Pinot Meunier. I bägge fallen saknar drycken färgpigmentet antocyanin som finns i druvskalet.
Champagne på bjudning
När du ställer till med kalas måste du först avgöra om du vill servera en torr eller söt champagne. De flesta väljer en torrare, eftersom de brukar servera salta snittar och tilltugg till. Torrare champagne passar också till nötter, popcorn och chips.
Toast Skagen passar till bubbel.En Toast Skagen smörgåsBild: Tallink Siljamat,rom,räka,räkor,skagen,toast
Om du dukar upp med söta tårtor och kakor med mycket smör i eller maränger så ska du välja en söt eller sötare champagne.
Före det skall flaskan kylas ner till mellan 5 och 8 grader. Det gör du cirka tre timmar i kylskåp eller något snabbare i en hink med isbitar och vatten som täcker vinet i flaskan. Och innan du ens tänker på att sabrera flaskan skall glasen vara riktigt rena eftersom det skummar mindre när du häller upp i glasen och bubblorna reagerar negativt på fett i glaset.
Om du saknar sabel, handsåg eller annat verktyg att halshugga flaskan med gör du det den traditionella vägen. Avlägsna folie och krona. Håll flaskan stadigt undertill med ena handen i en 45 graders vinkel. Håll i korken med den andra handen. Vrid flaskan med en mjuk rörelse medan du bromsar korken så skjuter den inte iväg som en raket.
Bubblorna i en bra champagne eller ett mousserande vin är små och stiger upp långsamt upp från bottnen och håller sig rätt länge i glasen.
Traditionella champagneglas är smala och höga, men det finns vinexperter som hävdar att nästan vilket glas som helst duger bara de är rena.
När du höjer en skål för att välkomna dig själv, gästerna eller det nya året håller du i glaset vid foten. Då får du inga fingeravtryck på glaset och värmer inte heller upp drycken.
För många hör skaldjur till nyåret.musslor, hummer, kräftor, ostron, räkor och andra skaldjurBild: Comstockblåmusslor,hummer,kräftor,ostron,räkor,skaldjur,smältpunkt
Champagne till mat
Det är litet med champagne som med vitt vin överlag. Du har syra och frukter som skall kombineras så att det känns bra i munnen och smakar gott tillsammans.
Våra smakreceptorer avviker från varandra så det du tycker om kan ge rysnimngar längs ryggen på någon av dina gäster. Men det finns några rätt säkra kort till Extra Dry och Sec, det vill säga champagne med mellan 12 och 32 g socker per liter.
Maten får gärna matcha drycken på så sätt att du inte kör hamburgare och fryspizza till bubblet utan sparar de läckerheterna till följande dag med en god öl. Tänk istället finare, salta fisk- och skaldjursrätter, till exempel blinier med rom eller kaviar, skagenröra med räkor, sushi och sashimi.
Till huvudrätt hummer eller vit fisk, till exempel torsk med ugnsbakade grönsaker. Grönsakerna blir milda och litet söta i ugnen som rensar paletten så att champagnesmaken kommer fram. Prova till exempel Michael Björklunds tångstekta torsk med skaldjurssås och ragu på havskräftor.
Michael Björklunds tångstekta torskMichael Björklunds tångstekta torskBild: YLE/Strömsömat så in i norden,Michael Björklund,torsk
Kötträtter är kinkiga eftersom de ofta saknar syra. Ankrätter eller anklever kan fungera med en kraftigare smakrik champagne, men ta hellre ett rött vin om du är osäker.
Sorbet och glass med frukter med kärnor (plommon, persikor) och bär passar bra med mousserande viner, men spara chokladen till ett glas rött vin.
Vissa kombinerar ostar med bubbel, andra tvekar. Du kan prova med en mjuk brie eller getost eller hårda och lagrade ostar som parmesan, cheddar eller gouda.
Om du går för brutalt torr champagne, det vill säga Brut eller Extra Brut, mellan 6 och 12 gram socker per liter kan du tänka dig en pasta eller risotto med svamp och gräddig sås, inte tomatsås. Då får du oönskad syra och möjligen litet metallsmak i munnen på köpet.
Fisk och skaldjur passar också samt äggrätter, till exempel Ägg Benedict det vill säga toast med pocherat ägg, skinka och hollandaisesås. Prova Janna Wahlbergs recept.
Roséchampagne som vitt vin
Roséchampagnerna är något underskattade som matdrycker. De är lätta, uppfriskande och fungerar som vitt vin. Du kan kombinera dem med japansk, kinesisk och indisk mat, det vill säga även höna och gris. Vissa passar också till rätter från Mellanöstern med varma och starka kryddor.
Solmogna jordgubbar och champagne passar ihop.Jordgubar.Bild: YLE/Malin Karlbergfiskars,fiskars torg,jordgubbar,jordgubbe,raseborg,västnyland
Till sist ett tips till alla som har planer på att fira ett romantiskt nyår med ringbyten och sånt.
Jordgubbar i glasen? Ja och nej. Solvarma och mogna sommarjordgubbar med mycket smak, både syra, sötma, ananastoner och mer, men importerade gubbar som saknar komplexitet och är nästan småsura fungerar bättre som kompott med socker och kanel än att lägga i champagnen.
Kommer du ihåg scenen i Astrid LindgrensVi på Saltkråkan där Tjorven ber sin bön till Gud om att hon ska få ta en tårtbit till? Eller Lasse Hallströms amerikansk-brittiska film Chocolat från år 2000, i vilken Juliette Binoche som Vianne med sin dotter öppnar en chokladbutik i en inskränkt fransk småstad?
För att inte tala om den euforiska stämningen som de kulinariska läckerheterna väcker i general Löwenhjelm i Karen BlixensBabettes gästabud. Ja röster och bilder som de här kommer till mig extra mycket just nu.
General Löwenhjelm hade nu nått så långt att han inte längre kände någon förundran över vad som än hände. Då han efter en stund såg druvor, persikor och färska fikon framför sig, log han mot sin granne vid bordet och sade: ”Vackra druvor!
Frestelser i filmvärlden
Orsaken till att allt detta kommer till mig just nu, tänker jag mig har att göra med den våg av inspiration om vegankost som för närvarande sköljer över oss. Vegantrenden är inte helt ny, men ju fler artiklar jag läser desto mer börjar min hjärna processa mat överlag, och då också läckra anrättningar i böcker och filmer.
Fiktiva kulinariska beskrivningar av de mest underbara slag samsas med minnen av egna matupplevelser. I extremändan handlar de egna upplevelserna om fastekurer under 70 - 80-talen när den första fastevågen kom. Också då gällde det att få i sig mycket grönt och jag glömmer isynnerhet inte den vedervärdiga palsternacka - rödbetssaften som skulle ätas med sked.
Tankar som kretsar kring mat
Och jo, under fastan infann sig efter ett tag en härlig känsla av upprymd lätthet. Dessutom sjönk vikten på önskat sätt.
Men snart satte också bildkavalkaden igång på näthinnan av de härligaste maträtter ända tills munnen efter slutförd fasta och lyckad återgång till fast föda, i längden igen inte kunde motstå för mycket av det goda.
Dignande bord på ett Thanksgivingday kort.Dignande bord på ett Thanksgivingday kort.Bild: NATIONAL ASSOCIATION OF PHOTO ENGRAVERS. The New York Public Library. https://digitalcollections.nypl.org/Dörrmatta,Kalkon (Fågel),Thanksgiving
Tidvis har matvalen direkt blivit till en kamp, i synnerhet sedan ungdomens balettlektioner, där det trådsmala ju var idealet. Det var väl just där som antingen eller tänkandet satte igång, det från stenhårt hälsosamt, - som kroppen och själen ändå inte orkade med i längden - till en period när allt det vanligtvis förbjudna blev tillåtet i alltför stor mängd för att liksom kompensera det jag gått miste om.
Mat och sinnlighet
Men även det sinnliga med mat har följt mig under åren. Redan i folkskolan hände det att jag vek in till bageriet på Sirkkalagatan i Åbo och köpte en härligt tjock bebé- bakelse.
Äcklas inte nu, men den vita krämen inuti och den rosa glasyren på toppen var ljuvliga emot tungan. Likaså den hemgjorda leverlådan med de söta russinen i, där man ju åtminstone kunde tänka sig att den järnrika levern var hälsosam.
Inga bebéer syns här, däremot härligaste marsipanen.Bild: YLE/Rolf Granqvistbageri,bakelser,bakverk,kafe,konditor,konditori,socker,sötsaker
Men i själva verket har vällusten ofta också flätats samman med känslor av skam eller åtminstone skämmighet. Den korta njutningen med de ljusröda bebéerna, som därtill åts i ensamhet, följdes lätt av en rodnad på kinderna och ett inre äckel.
Reklamfoto för chokladdonits. The New York Public Library. https://digitalcollections.nypl.org/Choklad donits. Automat chocolate doughnuts promotional photo.Bild: NATIONAL ASSOCIATION OF PHOTO ENGRAVERS. The New York Public Library. https://digitalcollections.nypl.org/choklad,chokladglasyr,Dörrmatta,Skräpmat
De negativa känslorna har alltså snabbt gett sig tillkänna när jag inte har stått emot det som Kaj Arnö här på webben kallar rättesnöre nummer två. I sin genomgång av vad ett gott liv enligt honom kan innebära listar han tio rättesnören och nummer två har han formulerat så här:
Du skall icke missbruka socker, fett och alkohol
Reklamaffisch.Reklamaffisch med kvinna som gör Fruit Syrups.Bild: NATIONAL ASSOCIATION OF PHOTO ENGRAVERS. The New York Public Library. https://digitalcollections.nypl.org/affischer,Dörrmatta,frukt,reklambilder,Sirap
Jag hör alltså till de miljontals människor som när jag missbrukar, mycket väl vet hur jag borde äta för att hålla mig inom rimliga, miljövänliga och hälsosamma gränser. Men ändå missbrukar jag, lik en alkoholist som ”faller dit”.
Hur kommer det sig?
Varför kan jag helt enkelt inte följa den unge killens råd till mig en gång: ”Men det är ju bara att låta bli att äta!” Sagt rakt ur hjärtat utan något vidare psykologiserande eller annat bortförklarande tjafs.
Citrontårta.En gul tårta som en hand med en kakspade i har tagit en bit ifrån.Bild: Mi/YleDörrmatta,kakor
Det var inte alls som när jag en gång talade med en katolik om hans vägval och han ondgjorde sig över sitt frosseri, som han såg som en verkligt stor synd.
Själv hade jag – trots allt mitt funderande - aldrig på allvar reflekterat över mat i religiösa termer. Men det står ju faktiskt rätt mycket om mat och människans ätande i den heliga skriften och inom katolicismen räknas frosseriet som en av de sju dödssynderna.
Dödssynden frosseri, detalj från målningen ”De sju dödssynderna” av Hieronymus Bosch.Dödssynden frosseri, detalj från målningen ”De sju dödssynderna” av Hieronymus Bosch.Bild: Wikipediadödssynder,Dörrmatta,frosseri
1 Moseboken 1:29: ”Jag ger er alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med frö i sin frukt; detta skall ni ha att äta.” Och efter syndafloden då växtligheten är knapp talar Gud i 1 Moseboken 9:2-4 om att hans utvalda också får äta kött från markens, havens och luftens djur såvitt köttet inte har blod i sig, det vill säga är levande.
I 3 Moseboken befalls Guds utvalda folk vidare att göra en skillnad mellan ätlig mat och tabumat, mellan det rena och det orena. Men de orena djuren är svåra att passa in i tydliga kategorier, i ordning och reda och befallningen är därmed tvetydig.
Här kan jag bara konstatera att det där om fröna är lite intressant. Kan man dra slutsatsen att Bibeln i begynnelsen förespråkade veganism?
Mat som identitetsskapare
Filosofen Julia Kristeva drar en parallell mellan våra uråldriga kulturella mattabun och fenomenet abjektion, som hon behandlar i boken The Powers of Horror (1980, Fasans makt).
Hennes tes är att abjektion, som är en känsla, inte endast utvecklar människan till individ utan även driver fram den symboliska ordningen och påverkar dess innehåll, som religion, filosofi med mera.
Abject betyder ungefär "äcklig" på engelska och franska. Det är känslor av avsky, äckel, förnedring och innebär oftast någonting som man vill stöta bort.
Fruktkaka. The New York Public Library. https://digitalcollections.nypl.org/.En teckning av en fruktkaka.Bild: NATIONAL ASSOCIATION OF PHOTO ENGRAVERS. The New York Public Library. https://digitalcollections.nypl.org/Dörrmatta,fruktkaka,Russin,torrkaka
I Fasans makt skriver Kristeva att det handlar om en djup ångest som kräver ett utestängande av det som är tvetydigt, till förmån för en etablerad ordning. På det sättet bidrar abjektionen till att utveckla inte endast subjektet, jaget, utan även själva ordningen.
Som ett exempel skriver hon om den fas småbarn går genom när de börjar matvägra och kanske också spotta ut födan. Barnets behov att bli ett eget subjekt har vaknat.
En sparris dansar grönsaksbalett. Melle. Fitz-James, de l'Académie royale de musique, rôle d'une asperge dans un ballet de légumes.En sparris dansar grönsaksbalett. Melle. Fitz-James, de l'Académie royale de musique, rôle d'une asperge dans un ballet de légumes. Bild: NATIONAL ASSOCIATION OF PHOTO ENGRAVERS. The New York Public Library. https://digitalcollections.nypl.org/Dörrmatta,naivism,sparris,teckningskonst
Vet inte mycket om mitt ätande när jag var riktigt liten, jag får bara hoppas att också jag spottade ut mat när det var dags för det. Men som äldre har mitt psykiska tillstånd ofta alltså lett till det omvända när jag har försökt dämpa negativa känslor och tillstånd som stress, sömnlöshet, ångest och ensamhet via munnen.
Varför har jag inte gett utlopp för det inre trycket till exempel som en av mina vänner? Redan i tonåren och hela sitt vuxna liv har hon småsprungit upp för backar istället.
Joe Louis´Restaurant i New York City på II West 125th Street. Gammal reklamposter.Joe Louis´Restaurant i New York City på II West 125th Street. Gammal reklamposter.Bild: NATIONAL ASSOCIATION OF PHOTO ENGRAVERS. The New York Public Library. https://digitalcollections.nypl.org/Dörrmatta,New York (staden),restauranger
Maten som ett språk
I Elisabeth L´Órange Fursts text Den äckliga maten. Att vända avskyn till njutning handlar det mycket om mat och identitet. Hon påpekar att den franske antropologen och strukturalisten Claude Lévi-Strauss ser maten som en slags grammatik eller djupstruktur i kulturen.
Man kunde säga att han betraktar maten som ett språk. Den kan därmed läsas som en sorts text som kan berätta om allt från konsumtion till könsrelationer. Det sistnämnda kanske främst i samband med dess tillagning och servering.
Matlagning i en restaurang i USA. Food preparation and Service.Förberedande av mat i en restaurang i USA. Food preparation and Service.Bild: NATIONAL ASSOCIATION OF PHOTO ENGRAVERS. The New York Public Library. https://digitalcollections.nypl.org/Dörrmatta,restauranger,USA,utskänkning
Som ett exempel i sin artikel berättar Elisabeth L´Orange Furst om den kanadensiska författaren Margaret Atwoods roman The Edible Woman (1969). Hon menar att läsningen av den kan öka vår förståelse för ätstörningar.
L´Orange Furst säger att det är uppenbart för henne att den kvinnliga huvudpersonen Marians problem är djupt existentiellt. Här handlar det just om ångesten och äcklet vid identitetens gräns, med andra ord det som Kristeva kallade abjektion.
De triggas i sammanhanget av rädslan att förlora sig själv. Den unga Marian utvecklar till sin förtvivlan en stigande vämjelse inför mat.
Nogsam vägning av frukter.Sittande kvinnlig fruktförsäljare som håller upp en våg. Seated female fruit vendor holding a balance.Bild: NATIONAL ASSOCIATION OF PHOTO ENGRAVERS. The New York Public Library. https://digitalcollections.nypl.org/Bananer – bland annat...,Dörrmatta,frukt
Det går så långt att hon får svårigheter att svälja maten och snart förmår hon inte ens ta den i sin mun. Problemet uppstår samtidigt som hon har kommit in i en kris med sin pojkvän.
Marian uppfattar att hon försvinner under förväntningarna inför en konventionell förlovning, som hon innerst inne inte vill gå in i. Hon känner att hon håller på att bli bara ett objekt för honom och omgivningen.
Hon använder alltså sin mataversion till att försöka avgränsa sig och skapa tydlighet. När hennes inre kaos förbyts i klarhet och hon inte längre drivs av rädslan att förlora sig själv kan hon börja äta igen.
Kvinna bär frukt i korgar med hjälp av en rem.West Indies. Fruits. En elegant klädd kvinna som bär frukt i korgar förenade av en rem över nacken. Bild: NATIONAL ASSOCIATION OF PHOTO ENGRAVERS. The New York Public Library. https://digitalcollections.nypl.org/ananas,Dörrmatta,frukt
Mat som glädjespridare
Kristeva betraktar vämjelse inför mat som den mest elementära och ålderdomliga av alla former för abjektion. Som ett motsatt fenomen diskuterar hon begrepet ”jouissance”, njutning, nöje.
Café eller barinteriör i USA.Interiör på ett café eller en bar i USA. Interior with Windows and Flag and woman, 33rd st.Bild: NATIONAL ASSOCIATION OF PHOTO ENGRAVERS. The New York Public Library. https://digitalcollections.nypl.org/barer,Cafe,Dörrmatta,USA
Jouissance är enligt Kristeva en lust som innebär en samtidig kroppslig och intellektuell spänning. Och jo, i en analys av Blixens novell Babettes gästabud heter det bland annat att lyckan är att tilltalas kroppsligt och själsligt på en och samma gång.
Mästerkocken Babette förlorar allt i ett krigshärjat Frankrike. På osannolika vägar hamnar hon i boken i en liten gudfruktig nordnorsk kustby där återhållsamhet är en självklar dygd för de två systrar vars hushållerska hon blir. Hennes måltider innan, i Paris, sägs ha varit som:
… ett slags kärleksförhållande, ett upphöjt och romantiskt älskogsäventyr, där man inte längre kan skilja mellan kroppslig och själslig aptit eller mättnad.
Tedags för två kvinnor i Japan.Tea Time. Två japanska kvinnor dricker te i en teckning, förmodligen på rispapper.Bild: NATIONAL ASSOCIATION OF PHOTO ENGRAVERS. The New York Public Library. https://digitalcollections.nypl.org/Dörrmatta,tedags
Jouissancen kommer sig alltså av möjligheten till ett kroppsligt – själsligt uttryckssätt, skriver L´Órange Furst. När maten tas emot och äts innebär det en ömsesidig kommunikation, från kropp till kropp, själ till själ, vilket i sanning sker under den stora finalen i Babettes gästabud.
Den ömsesidigheten, må så vara i vardagligare form, är det väl få som vill säga nej till? I dagens samhälle umgås vi alltmer kring mat, vi går på lunch, vi går på kaffe, vi bjuder varandra på mat. Det är lustfyllt, men innebär samtidigt att vi kan betraktas som udda om vi inte alltid vill ingå i gemenskapen och till exempel utsätta oss för frestelser som kan trigga igång "sockerbergochdalbanan".
Lunch på Rogano Restaurant & Sea Food Bar.Lunch held by Rogano Restaurant & Sea Food Bar at Rogano Restaurant & Sea Food Bar.Bild: NATIONAL ASSOCIATION OF PHOTO ENGRAVERS. The New York Public Library. https://digitalcollections.nypl.org/Dörrmatta,kräftor,menyer
Maten och sexualiteten
Den rätt som Babette serverar, cailles en sarcophage, sägs också tematisera detta att hon ger sig själv i sin konst, att hon så att säga låter även sig själv ”ätas”. Bilden av det manliga begäret förs in här, inte bara maten utan också hon blir föremål för mannens blickar.
I analysen sägs män alltså avnjuta matserverande kvinnor, åtminstone bildligt talat. Det får mig att undra om inte också kvinnor, eller överlag människor som dras till varandra, i dagens värld på motsvarande sätt avnjuter män som serverar dem mat?
Nå, i alla fall står det väl klart att det finns ett samband mellan maten och människans sexualitet. Den orala tillfredsställelsen som en del av sexualiteten är en betydelsefull komponent i sammanhanget.
Reklam för lunchrestaurangen Hazel's Pure Food Luncheon ägd av Siegel Cooper c/o på 6th Avenue and 18th Street.En lunchrestaurang. HAZEL'S PURE FOOD LUNCHEON [held by] SIEGEL COOPER CO. [at] 6TH AVENUE AND 18TH STREET (REST;).Bild: NATIONAL ASSOCIATION OF PHOTO ENGRAVERS. The New York Public Library. https://digitalcollections.nypl.org/Dörrmatta,postrar,restauranger
Maten som en del av kulturen
När min mor gav mig min första näring från sin kropp fanns där också en sensuell njutning i närheten, värmen och sugandet. Fortfarande när munnen ”idisslar” något gott, kan det ge en del likartade förnimmelser, tänker jag mig.
Samtidigt funderar jag över hur viktig kulturen, tankegodset, idéerna och hela tidsandan är för den matväg vi vandrar i livet. För min del inträder min barndom i ett efterkrigstida Finland på 1960-talet. Det innebär bland annat ett ökat välstånd med ett växande matutbud.
Varmare länders mjölkbutik... Fruktförsäljning på Ceylon.Fruktförsäljning på Ceylon. A botique or betel and fruit shop, Ceylon.Bild: NATIONAL ASSOCIATION OF PHOTO ENGRAVERS. The New York Public Library. https://digitalcollections.nypl.org/affisch,Dörrmatta,fotografier,frukt,teckningskonst
Mjölkbutiken finns nära intill, vi får påfyllning i vår egen kanna. Sedan kommer de "lölliga" plastpåsarna med mjölk, de där som virkas till spräckliga badrumsmattor.
Plötsligt blir det också fint att äta än mer av processad mat, gärna med en efterrätt till. Mjölken ses som idel nyttig. Mina bröder och jag får – åtminstone som det känns - flera gånger i månaden Viri-chokladkräm som efterrätt.
Viri-pulvret, säkerligen fullt av socker, vispas i mjölk där det tjocknar fort. Det går med andra ord snabbt och enkelt att göra Viri-kräm och alla barn behöver ju få i sig mycket mjölk, är tesen.
Viri-kräm hörde till favoritefterrätterna.Reklambild på bland annat Viri kakaopulver.Bild: Vihtori Kosonen/YleChokladdryck,kakao,reklam (marknadsföring)
Blir det utflykt är det oftast givet med smörgås och kakao i lilla ryggsäcken. Jag är knappast ensam om att för resten av livet associera skogsutflykter med termosar och sötgoda mackor.
När vi åker för att hälsa på farmor och farfar och kusinerna på fars barndomsgård i Tavastland blir det snabbt oroligt där på baksätet i DKV:n.
För att få ens en liten föräldrafrist, hör det till resan att vi barn får varsin godispåse med på färden. Det är bara det att varje gång, rafs rafs, är karamellerna alltför fort uppätna och det blir livat igen.
Försäljare i Pakistan radar upp sötsaker inför festhögtiden Eid al-Fitr.Försäljare i Pakistan radar upp sötsaker inför festhögtiden Eid al-Fitr.Bild: EPA/ARSHAD ARBABbakverk,Eid Al-Fitr,fasta,försäljning,islam,kex,Pakistan,Ramadan,religiösa högtider,sötsaker
Sockervatten på tutten
I vuxen ålder har jag fått veta att jag redan i vaggan som orolig kunde få ett russin i munnen att suga på. En kollega berättar att man doppade hennes tutt i sockervatten. Och Vilhelm Moberg skriver i romanen Sänkt sedebetyg (1935):
Det gjorde ont, det sprängde. Och hans mor tog sockerbitar som var doppade i kamfer och stoppade i hans mun. Hon frågade var det gjorde ont…
I hur hög grad har tillvägagångssätt som de här påverkat sättet att lösa också annat än hungerkänslor och allmänt godissug med alldeles för mycket sött? En lösning som för det mesta fungerat för stunden och sedan bara förvärrat läget.
Den norska socialantropologen Hanne Mûller har skrivit om den så kallade Roxy-kakan, hennes ”barndoms söta utopi”. Den stora, ovala kakan är överdragen av ett tjockt lager marsipan, med chokladströssel på sidorna. Mûller har beskrivit den starka åtrån till det goda som någonting:
… som aldrig riktigt tillfredsställs av det söta eftersom hungern blixtsnabbt förvandlas till äckel.
Just det. Dessutom drabbas jag bildligt talat av tanken att jag lever i ett samhälle där jag vad mängden mat och socker beträffar i alltför hög grad har betett mig som om det var julafton var och varannan dag. Istället för att inse att jag måste börja med att i grunden ändra mitt sätt att tänka, har jag vant mig vid att förknippa mig själv med återkommande kalorimisslyckanden.
Ett vykort med julhälsningar.Ett kort med en julhälsning: Veselé Vánoce! Bild: NATIONAL ASSOCIATION OF PHOTO ENGRAVERS. The New York Public Library. https://digitalcollections.nypl.org/Dörrmatta,granris,jul,nötter,äpplen
Härifrån framåt
Nu har ändå något skett … Ett litet nytt hopp har vaknat.
Visst kan det igen bara vara frågan om en övergående trend. Den gröna kostvågen som tillfälligt verkar i mitt undermedvetna. Men än så länge känns det faktiskt bra. Och varför har jag inte själv under alla år kommit på detta?
Frukt på en fruktodling nära Pasadena i Kalifornien.Frukt på en fruktodling nära Pasadena. USA. Blossoms and juicy fruit on one tree in an orange grove, near Pasadena, Cal.Bild: NATIONAL ASSOCIATION OF PHOTO ENGRAVERS. The New York Public Library. https://digitalcollections.nypl.org/Apelsiner,Dörrmatta,frukt
Filmmakare som inspiratör
Det började med att jag mötte australiensaren Joe Cross på filmduken. Han är entrepenör och dokumentärfilmare och har gjort åtminstone två filmer om sin egen och andras insikter.
Övervikt och allmänt illamående satte igång honom. När han dessutom fick besvärande eksem måste han definitivt göra någonting.
Det han bland annat tog sig för var att ta reda på vetenskapliga fakta om mat, därefter packade han bilen full med grönsaker och frukt. Med sig hade han också en blender, en hushållsmixer.
Fruktstilleben. 3rd Annual Convention på National Association of Photo Engraves, Hotel Victoria Put-In-Bay, Ohio.Fruktfoto. En skål med frukter i. 3RD ANNUAL CONVENTION [held by] NATIONAL ASSOCIATION OF PHOTO ENGRAVERS [at] HOTEL VICTORY PUT-IN-BAY, OHIO (HOTEL).Bild: NATIONAL ASSOCIATION OF PHOTO ENGRAVERS. The New York Public Library. https://digitalcollections.nypl.org/Dörrmatta,frukt,Skål,stilleben
Med dem i bakluckan åkte han omkring i USA. Under sina pauser pressade han grönsaker på stående fot och bjöd förbipasserande, samtidigt som han ställde det junk food ätande folket frågor i stil med vad de ansåg vara Amerikas största hot. (USA hade då ännu inte fått sin nye president).
Det var början på en resa som kom att inspirera också många andra. Kanske inte för gott, för lyckligtvis är inte heller Joe mer än människa i sina två filmer.
I uppföljaren har han åter ökat i vikt. I den går han bland annat förbi ett bageri där han tittar trånande på allt det goda i skyltfönstret samtidigt som han med längtan i rösten säger om något av bakverken att han älskar sådana.
Inte heller lastbilschauffören han möter, som i början väger nästan tvåhundra kilogram och som minskar drastiskt i del ett, har lyckats fullt ut i del två. Men ingendera ger upp.
För resan är väl inte slut förrän den är slut. Och för egen del har jag nu, tack vare inspirationen från Joe och många andra, på djupet internaliserat det viktiga att äta mera istället för mindre och inte förvägra kroppen den näring den behöver. Och att den behöver mycket mindre protein än jag trott (dock en viktig B12 källa) och mycket mera grönt än jag har orkat få i mig.
Lösningen för allt det gröna, det är där blendern, mixern kommer in i bilden. Nermald med annat godare, som kiwi till exempel, går det till och med att få i sig palsternacka utan att det smakar palsternacka.
Med större mängder grönsaks- och fruktcocktails går det mycket lättare att undvika den ständiga sockerkarusellen. När blodsockret hålls på en jämnare nivå vaknar inte sockerbehovet och det goda som finns i frukter känns väldigt sött i sig.
Får se hur långt det här kommer att bära mig och andra med mig!? Väldigt gärna hör jag också dig berätta om din matväg i livet!
Vill du skriva lite längre, så långt att kommentarsfältet här under inte räcker till, nås jag även på: maria.wegelius@yle.fi.
Affisch med reklam för en Sea Foodrestaurang.Affisch med reklam för en Sea Foodrestaurang.Bild: NATIONAL ASSOCIATION OF PHOTO ENGRAVERS. The New York Public Library. https://digitalcollections.nypl.org/affischer,havet,kaptener,rökare,seafood,Skepparkrans
Den 6 februari firar Teets Vänner i Finland Tedagen för andra året. Föreningen vill hylla den ädla drycken som har både historiska och filosofiska undertoner. Helsingfors tedistrikt sträcker sig från Rödbergen till Kronohagen.
På Elisabetsgatan i Kronohagen finns TeHelmi. Vi befinner oss på tsarens hustrus gata och i butiken finns hallondoftande te för tsaren, krämigt grönt te med toffesmak åt Kejsarinnan Alexandra och ett mäktigt svart te smaksatt med röda och svarta frukter för Katarina den Stora. Butikens mörkbruna apoteksliknande skåp är fyllda av te och olika antika tetillbehör, slitna plåtburkar och porträtt på tsaren.
Ryskinspirerade tesorter hos TeHelmi.Tre olika teförpackningar med ryska motiv.Bild: Yle/Pia-Maria Lehtolate,tehelmi
Jag slår mig ner vid ett av de små runda borden vid fönstret och väntar på att träffa Olga Liebkind som är född i St Petersburg men numera Kronohagenbo. Olga är uppvuxen med den passionerade ryska tekulturen. Olga stiger in i butiken och sätter sig framför mig. Vi blir serverade ett rykande hett svart te smaksatt med frukt.
Olga Liebkind älskar att smaka på olika teer och analysera deras smak.Olga Liebkind sitter och dricker te på ett tehus i Helsingfors.Bild: Yle/Pia-Maria Lehtolaolga liebkind,te
- Det finns flera ordspråk som handlar om te hemma hos oss i Ryssland. Ett mycket använt är att har du inte ens tid att dricka ditt te, det betyder att någon har så bråttom.
Vägen till himlen går förbi en tekanna― Ryskt ordspråk
Olga berättar att man i hemlandet avslutar alla måltider med en kopp te. Det är en helt egen kultur kring teet och det är en familjetradition. Testunden räcker flera timmar och man häller nytt kokande vatten och tillsätter nytt te på det gamla i tekannan.
- När du besöker dina vänner får du alltid te serverat med något sött, konfekter, kex, kakor eller sylt.
Ja, sylten, den fascinerar mig. Jag har sett flera fotografier där det ryska teet serveras med hallonsylt, vackert upplagd i en skimrande kristallskål.
- Hallonsylt äter vi bara med teet då vi är förkylda. Jag älskar min mammas hemgjorda svartvinbärssylt, tranbärssylt och krusbärssylt smaksatt med apelsinskal. Hon tillreder dem av bären från vårt landeställe. Vi rör inte sylten i teet utan äter den med silversked till teet.
Olga minns hur hon som barn älskade att äta russinbullar till teet. Som ung hoppade hon ibland över lunchen och drack hellre flera koppar te med tilltugg.
- Sen blev man ändå hungrig!
En samovar står mitt på bordet och får tiden att stanna.En samovar på ett bord.Bild: Yle/Pia-Maria Lehtolasamovar,te
Vad skall jag göra med bladen?
Olga berättar att alla dricker te i Ryssland. 95% av befolkningen gör det. Ryssland är det mest tedrickande folket utanför Kina, säger hon. Den ryska teceremonin inleddes år 1638 då den ryska tsaren Michael Fedorovich fick en gåva av Altyun-Khan, Mongoliets härskare, några teblad. Han frågade vad skall jag göra med bladen? När han lärde sig njuta av teet började Ryssland byta ut pälsar och tyger till te från Kina.
- Först var teet en exklusiv dryck som hämtades med kameler till Ryssland. Till en början var det en societetsdryck. Teeboomen föddes på 1800-talet då massorna började dricka te när transporten blev billigare.
- Vi har alla egna tekoppar i min familj. Min storasyster har den största koppen! Min kopp är också stor för det är tröttsamt att stiga upp och fylla den. Därför har vi också två kannor, den lilla med det bryggda teet i och den stora med hett vatten i.
En antik tesil i silver som placeras i tekannans pipa.En tesil i silver.Bild: Yle/Pia-Maria Lehtolasilver,tesil
Olga arbetar som elingenjör och brygger sitt eget te också på kontoret. Tepåsar kommer inte på frågan. När hon får gäster dukar hon fram sitt fina ryska porslin. Olga berättar att det inte kommer på frågan att i Ryssland bara köpa två tekoppar, det skall vara ett halvt dussin eller ett helt dussin med bullfat, kannor och sockerskål till. Tack vare teets popularitet på 1800-talet så skapades de första porslinsfabrikerna.
- I Ryssland är det ofta kallt ute så då tar man en kopp te. Min man har börjat dricka mer te efter att vi träffades. Vi hämtade nyligen te smaksatt med torkade frukter, ingefära och blommor från vår resa till Israel.
Olga är så förtjust i att sitta och diskutera brevid sin tekanna av glas som är fylld av vatten och en teblomma.
- Det är ljuvligt att se hur blomman blir större under diskussionerna.
Teet skall njutas med silverskedar.Två silverskedar med N-monogram på en vit duk med brodyr.Bild: Yle/Pia-Maria Lehtolasilverskedar,te
Från kråkpiss till fint Darjeelingte
Petra Tandefelt hör till de teentusiaster från föreningen Teen Ystävät - Teets Vänner, som för två år sedan skapade Tedagen. Hon har vuxit upp bland samovarer och ryskt te. I dag är hon föreståndare för Leksaksmuseet på Sveaborg. Museet är inhyst i en gammal ljusröd trävilla som den ryska kaptenen Vasiljev lät bygga 1911. Hennes passion för teet har åstadkommit ett eget svart ryskinspirerat te för villan. På Leksaksmuseet serverar hon Vasiljevs te för sina besökare från när och fjärran.
Det finns olika ryska tesorter i Finland.Två olika ryska teblandningar och två tesilar.Bild: Yle/Pia-Maria Lehtolate,tesil
- Som barn drack vi te som matdryck och kaffe till efterrätt. När jag tänker på samovarte tänker jag på att där finns hett vatten och teet läggs i den lilla porslinskannan som placeras på samovarens topp. Teet kan ligga i kannan hela dagen. Kvaliteten på teet måste hålla. Mitt te har skapats med det syftet. Som barn drack vi te som smakade kråkpiss för att det hade legat så länge i kannan och vi hällde mera te och vatten på det gamla.
Petra Tandefelt njuter varje dag av flera koppar gott te.Petra Tandefelt sitter och dricker te på en soffa.Bild: Yle/Pia-Maria Lehtolapetra tandefelt,te
Darjeeling för den franska smaken
Petra Tandefelt börjar sin dag med en stor kanna nybryggt grönt te. En annan favorit tesort är Darjeeling.
- Fransmännen älskar Darjeeling. Teet fick en boom på 1980-talet. Då klassificerades Darjeeling precis som vinerna i Frankrike. Det är också populärt med kryddade teer där.
Petra väntar på tevärldens beaujolais nouveau, first flush, vårens första skörd av Darjeeling. Hon vill också påminna oss om att vi har ett gammalt tehus i Finland.
- Sergejeffs tehus startade 1854 i Viborg och i dag får man fortfarande deras ryska teer hos oss.
När jag tänker på min känsla för teet minns jag hur jag en kväll stod och bryggde te i mitt kök. Jag kände mig tidlös på något sätt. Teet är uråldrigt och samtidigt evigt. Teets estetik är lugnande och gör vardagen festlig på ett spirituellt sätt. Teet får mig att känna släktskap med Romanovs, Tsehov och Dostojevksi. Det var inte länge sedan tågen till St Petersburg gick på den kraft samovarerna alstrade.
Ett ryskt fat från slutet av 1800-talet får bli ett serveringsfat för kanelbullarna till teet.Ett gammalt porslinsfat med blomsterdekorationer fyllt med kanelbullar.Bild: Yle/Pia-Maria Lehtolabullar,porslinsfat
Poul Andrias Ziska och Ragnar Eiriksson fick ta emot sina första Michelinstjärnor för restaurangerna Koks respektive Dill. Det är första gången i historien en isländsk och färisk restaurang får ta emot utnämningen. I övrigt belönades ett flertal danska veteraner och nykomlingar, medan Finland förblev utan Michelinstjärna.
Det finns totalt 29 Michelinguider i världen, med omkring 20 000 restaranger i varav 116 är trestjärniga restauranger. I år har man publicerat fyra nya guider för Shanghai, Singapore, Soul och Washington.
Sedan 2014 har de nordiska länderna sin egen restaurangguide The Michelin Guide Nordic Countries. Det som gör det nordiska köket speciellt i inspektörernas ögon är fina och rena råvaror, men också våra gamla metoder och tekniker som inläggnng och marinering i saltlag, fermentering och rökning.
Idag presenterade Michael Ellis, internationell chef för Michelinguiden, årets utnämningar för de nordiska restaurangerna.
Inga nya stjärnor delades ut till finländska restauranger utan de fyra restaurangerna Ask, Chef & Sommelier, Demo ja Olo fick behålla sina stjärnor från tidigare.
Restauranger som belönades med en stjärna:
Danmark:
Restaurang 108 i Köpenhamn, kökschef Kristian Baumann, Domestic i Århus, kökschefer Morten Frølich Rastad och Christoffer Norton. Ti Trin Ned i Fredrica, kökschef Rainer Gassner. Sløtskökkenet (Dragsholm slott) i Hørve, kökschef Claus Henriksen.
Island: Dill i Reykjavik, kökschef Ragnar Eiriksson.
Färöarna: Koks i Torshamn, kökschef Poul Andrias Ziska.
Sverige:
Sture i Malmö, kökschef Karim Khouani. Imouto i Stockholm, kökschef Sayan Isaksson.
Norge:
Sabi Omakase i Stavanger, kökschef Roger Asakil Joya.
Vollmers i Malmö, kökschefer Ebbe och Mats Vollmer.
Rätt från Hans Välimäkis michelinrestaurang Chez Dominique.Rätt från Hans Välimäkis restaurang Chez DominiqueBild: Johannes Jansson/norden.orgChez Dominique,fine dining,Hans Välimäki,Michelinguiden
Restauranger som belönades med tre stjärnor:
Geranium i Köpenhamn och Maaemo i Oslo under köksmästarna Rasmus Kofoed respektive Esben Holmboe-Bang fick behålla sina tre stjärnor.
Bib Gourmand
Sedan 1995 delas även utmärkelsen Bib Gourmand ut. Det är en utmärkelse som indikerar vällagad mat till ett rimligt pris. Bib är smeknamnet för Michelingubben Bibendum som på latin betyder Nu ska vi dricka. Bibendums bilringar var dessutom cykelringar när han skapades av Marius Rossillon eller O'Galop 1894.
I Finland gick årets Bib Gourmand-utmärkelser än en gång till Boulevard Social, Emo, Farang och Gaijin.
Det finns totalt cirka 30 Bib Gourmands i den nordiska restaurangguiden
Hur bedöms restaurangerna?
I korthet ser bedömningen ut så här:
• en stjärna - en mycket bra restaurang i sin kategori.
• två stjärnor - utomordentlig matlagning, värt en omväg.
• tre stjärnor - exceptionellt bra kök, värt en egen resa.
Restaurangerna bedöms av Michelinguidens hemliga inspektörer. De är lokala matexperter som oftast har en utbildning inom hotell- eller restaurangbranchen. Inspektören arbetar heltid för guiden och äter mellan 250 och 300 portioner mat per år, vilket innefattar allt från nya restauranger till uppföljning av restauarnger som redan har stjärnor.
När inspektörerna besöker restauranger gör de sin bedömning på basis av maten som serveras. Följande fem kritterier är viktiga:
• råvarornas kvalitet.
• hantverket – det vill säga smak och tillagning.
• personligheten – det vill säga hur väl kocken lyckas i att hitta ett eget uttryck.
• värde för pengarna.
• kvalitet över tid – upplevelsen skall vara lika fantastisk oavsett när du besöker restaurangen.
För att brygga gott kaffe behöver du inte mycket. Det räcker med färska bönor, en bra kvarn och framförallt en ren kaffebryggare, säger Svante Hampf.
Svante Hampf är VD för Kaffa Roastery. Han ser stort potential för små rosterier runt omkring i landet.
Svante Hampf kan sitt kaffe.Svante Hampf sitter på bänk i Kabelfabrikens mässområde.Bild: Yle/ Karin Filénsvante hampf
- Finländarna dricker mest kaffe i världen, och det är ofta av ganska usel kvalitet, säger han och levererar några tips på hur man får en god kopp kaffe med enkla medel.
1. Se till att kaffebryggaren är ren
Använd ett annat kärl än kaffepannan för att fylla på din kaffebryggare. Fyller du på vatten med samma kärl som kaffet bryggs i, så kommer det med fett och avsöndringar.
- Brygg en panna vatten genom kaffemaskinen. Om du skulle doppa en tépåse i det, då är den tillräckligt ren, säger Hampf.
2. Kokpunkten
För att få till stånd en god kopp kaffe behöver du inga dyra maskiner. Det räcker med en kopp, ett filter och hett vatten.
94 grader är en bra temperatur för kaffevattnet.KastrullBild: YLE Bildtjänst Arja Lento.kastrull,klimat,platta,smältpunkt,spis,värme
- Själv brukar jag hälla vattnet över kaffet när det är några grader under kokpunkten. 94 gradigt vatten är perfekt. Om vattnet är för hett smakar kaffet bränt och om det är för kallt så smakar kaffet bröd, säger Hampf.
3. Bönorna
Kaffe är färskvara och förvaras bäst som böna, som man sedan maler inför kaffestunden.
- Det är ingen idé att köpa hem en tiokilossäck med kaffe, 250 gram bönor åt gången är en bra dos, säger han.
Kaffe är färskvara och förvaras bäst som bönor.Burkar med kaffebönor i caféet Pumppaamo i Kerko i Borgå.Bild: Yle/Fredrika Sundénkaffe,kaffebönor,pumppaamo,pumppaamo i kerko
Svante Hampf får ofta frågan om man ska förvara kaffe i kylen eller inte.
- Förvara inte kaffe, drick det färskt, brukar jag oftast svara. Problemet med att förvara kaffe i kylen är att varje gång du öppnar burken, så släpper det in fukt i kaffet och det är skadligt.
Valborg närmar sig med stormsteg, och trycket att dricka skumvin ökar. Om törsten är stor kan det löna sig att lämna bort de gyllene bubblorna i är, säger Mette Strauss vid KRAN.
- Välj en alkoholfri skumpa i år, de är faktiskt jättegoda, säger Mette Strauss, verksamhetsledare på KRAN, en takorganisation inom missbrukarvården.
Köp inte hem sprit till Valborgsfesten.― Mette Strauss råd till medberoende.
Det tipset har hon till dig som grubblar på din alkoholkonsumtion. Hon har även tips till de familjer där den som har det svårt med alkoholen inte själv har upptäckt problemen än.
My Ström och Mette Strauss.My Ström och Mette Strauss på parkeringsplats, med Yle-flaggor i bakgrunden.Bild: Yle / Ted Urhomette strauss,my ström
- Köp inte hem sprit till festen, lyder Mette Straus råd.
Den medberoende lider i tystnad
I år har KRAN fokuserat mer resurser på just de som lever nära en missbrukare.
- Det kan ju handla om upp till fem-sex personer: föräldrar, syskon, vänner. Det blir lätt många berörda kring en missbrukare, säger My Ström som gör sin praktikperiod vid KRAN.
Köp alkoholfritt eller inte alls, om du har en missbrukare hemma.Bild: Ylealko,alkohol,skumvin
Många som lever med en missbrukare i familjen är ofta trötta, utmattade och i ekonomiskt trångmål.
- Det kan handla om föräldrar till vuxna barn som får stå för notan. I fjol ordnade vi ett retreat-veckoslut för just medberoende, och det var många som tackade för lugnet och tystnaden.
Ur tystnaden växte också många frågor fram.
- Tar det här någonsin slut, är det många medberoende som frågar sig, berättar Mette Strauss.
Under helgerna tillsammans lär man sig även hantera olika situationer.
- Vi jobbar med att sätta gränser, att till exempel inte betala missbrukarens skulder, eller säga nej, jag vill inte träffa dig när du är berusad, tillägger My Ström.
I samband med regeringsförhandlingarna kom Samlingspartiet, Centern och Sannfinländarna överens om att se över alkohollagstiftningen. Beredningen av reformen har ändå dragit ut på tiden. Frågan är om det ska bli något av reformen.
Vi sammanfattar de centrala målen med reformen samt argumenten för och emot dessa!
1. Mataffärerna får sälja starköl
Den mest påtagliga förändringen handlar om försäljningen av alkoholdrycker i detaljhandeln.
Enligt utkastet till ny alkohollag kommer den högsta tillåtna alkoholhalten för drycker som säljs i affärer och kiosker höjas från nuvarande 4,7 % till 5,5 %.
I praktiken öppnar en höjning av gränsen upp för försäljning av fyrans öl och starkare cider i matbutiken.
I framtiden kan fyrans öl vara en del av butikernas sortiment. Bilden är tagen i en affär i Tallinn.Lätta alkoholhaltiga drycker på butikshyllan i Tallinn.Bild: Yle/Gustaf Antellalkohol (njutningsmedel),alkoholanvändning,alkoholdrycker,alkoholkonsumtion,Estland,matbutik,Tallinn
Förespråkarna
- Den ökar på dagligvaruhandelns volym med 200 miljoner euro
- Den skapar tillväxt och nya arbetsplatser
- Förbättrar konkurrenskraften för små affärer, bidrar till att bevara tjänster på mindre orter
- Minskar på privatimporten av alkoholprodukter
Motståndarna
- Ökar på den totala konsumtionen av alkohol
- Bidrar till sjukdomar och försämrad arbetsförmåga, ökar på dödligheten
- Ökar på alkoholkonsumtionen bland unga
- Gynnar utländska bryggerier på inhemska producenters bekostnad
- Gynnar stora bryggerier på småbryggeriernas bekostnad
2. Alkoläsk får säljas fritt
I dagens läge får blanddrycker – alkoläsk - endast säljas i Alko. Begränsningen gäller även drycker som har en alkoholprocent som underskrider 4,7.
I framtiden får spritblandningar av olika slag säljas i butiker och kiosker, ifall dryckernas volymprocent underskrider 5,5.
Enligt den nuvarande lagstiftningen får mataffärer endast sälja alkoholprodukter som är tillverkade med hjälp av jäsning: öl, cider eller lätta viner.
Hör blanddryckerna hemma i matbutiken?bild föreställande blanddryckerBild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Pressalkoholdrycker,Blanddryck,sortiment,vodka
Förespråkarna
- Handeln har möjlighet att tillmötesgå kundernas förväntningar
- Blanddryckerna skiljer sig inte märkbart från drycker som tillverkats via jäsning
- Den nuvarande lagstiftningen snedvrider konkurrensen
- Ålderskontrollerna vid kassan ser till att unga inte får tag på blanddryckerna
Motståndarna
- Många blanddrycker innehåller stora mängder socker
- Den ökande konkurrensen sänker på blanddryckernas priser med påföljden att tillgängligheten ökar
- Blanddryckerna kan bidra till att väcka intresset att dricka hos unga, alkoläsken kan till den delen jämföras med smaksatta tobaksprodukter
- Ungas förmåga att kontrollera sitt drickande är dålig, därför är de lemonadliknande blanddryckerna en risk
3. Flexibla utskänkningstillstånd och längre öppettider för krogarna
I dagens läge måste serveringen av alkoholdrycker avslutas kl. 01:30. Tillstånd att servera längre kan beviljas på särskilda grunder.
I framtiden får krogarna servera alkohol till klockan 04:00, om en anmälan om detta gjorts i förväg. Kunderna får fortsätta avnjuta redan inhandlade drycker till klockan 05:00.
Vidare slopas indelningen i olika serveringstillstånd (A, B, och C-rättigheter). Framöver omfattar serveringstillståndet alla alkoholdrycker.
Krogarna får möjlighet att ägna sig åt så kallad happy hour-marknadsföring. I dagens läge får krogarna inte erbjuda mängdrabatter under vissa tider på av dygnet.
Längre öppettider - ett hot eller en möjlighet?Bild: Yle/Patrick Stenbackaalkohol,försäljning,sprit,ölkran
Förespråkarna
- Näringsidkarna gynnas av mindre reglering och byråkrati
- Kundernas valmöjligheter ökar då utbudet på tjänster blir större
- Happy hour-marknadsföring möjliggör en dynamisk prissättning, där priset anpassas enligt efterfrågan
Motståndarna
- Senare öppettider ökar på ordningsproblemen i närheten av restaurangerna
- Myndigheternas arbetsbörda ökar om öppettiderna förlängs
- Mängdrabatter och happy hour-priser ökar på alkoholkonsumtionen och sporrar till snabbt drickande
4. Småbryggerier får sälja sina produkter direkt till kunden
Enligt den nya alkohollagen får så kallat hanterverksöl säljas ut direkt av tillverkaren. Med hantverksöl avses alkoholprodukter som framställs av malt och som innehåller högst 12 % alkohol.
Bryggerierna får också sälja andra alkoholprodukter vars volymprocent underskrider 5,5.
Rätten till direktförsäljning gäller bryggerier som tillverkar högst 500 000 liter öl per år. Kravet syftar till att säkerställa att öltillverkare från andra EU-länder inte diskrimineras.
Gårdsviner och sahti får säljas direkt från tillverkningsstället, precis som tidigare.
Den nya lagen ska förbättra småbryggeriernas förutsättningar.Ett glas med halvjäst öl.Bild: Yle/Roger Källmanbryggeri,vasa,öl,ölbryggning,österbotten
Förespråkarna
- Ökar på mångfalden inom bryggeribranschen
- Förbättrar småbryggeriernas lönsamhet och konkurrensmöjligheter
- En positiv förändring med tanke på mat- och dryckeskulturen, samt turismen
Motståndarna
- Inverkningen på alkoholkonsumtionen är liten
- Förändringen kan undergräva motiveringarna för Alkos monopol
- Gränsen på 12 % kan vara problematisk med tanke på ungas alkoholkonsumtion
5. Krogar får ägna sig åt detaljhandel av alkohol
Den nya lagen skulle möjliggöra detaljhandel av alkohol på krogar. I dagens läge får kunden inte ta med sig drycker från serveringsstället.
För detaljhandeln på krogar gäller samma bestämmelser som för butiken: Alkoholhalten får vara högst 5,5 % och produkterna måste inhandlas mellan klockan 9 och 21.
Hit men inte längre. Den nuvarande lagen tillåter inte detaljhandel av alkohol.En mojito i ett drinkglas. Bild: Picjumbo/Viktor Hanacekalkohol,alkoholdrink,alkoholdryck,drink,drinkglas,dryck,mojito,sprit
Förespråkarna
- Ökar på krogarnas sortiment
- Förbättrar verksamhetsförutsättningarna för serveringsställena
- En smidigare detaljhandel ligger i konsumentens intresse
Motståndarna
- Konsumtionen av alkohol ökar
- Konflikter, exempelvis med berusade personer, kan uppstå om detaljhandel tillåts på krogar
- Det finns en risk för att vissa krogar till övervägande del börjar ägna sig åt detaljhandel
Källor: Social- och hälsovårdsministeriet; myndigheter, organisationer och näringsidkare som lämnat remissyttranden om den planerade lagstiftningen.
Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge, lyder ordspråket som stämmer ovanligt väl in på årets jordgubbsskörd. Skörden är sen men en del midsommarfirare kommer att få njuta av inhemska frilandsjordgubbar, lovar odlarna.
De första jordgubbarna som mognat på friland under duk finns sannolikt i butikerna nästa vecka, åtminstone vid sydkusten.
- Det är ändå oklart om de räcker till alla som frågar och på alla ställen, säger verksamhetsledaren för Frukt- och bärodlarnas förbund Hannu Salo.
Det är den kalla våren som har försenat frilandsjordgubbarna. I söder mognar jordgubbarna en dryg vecka senare än normalt, och i norr är bären uppemot två veckor sena.
Men trots att skörden blir sen väntar sig odlarna en bättre skörd än i fjol. Det har varit passligt fuktigt och plantorna är i gott skick.
Nu är utgångspunkten för den kommande skördetiden klart bättre än i fjol.― Hannu Salo vid Frukt- och bärodlarnas förbund
I söder infaller den bästa skördetiden under andra och tredje veckan i juli, och längre norrut ungefär en vecka senare.
Vissa sorten kan ge skörd ännu i augusti.
Värmen det viktigaste för jordgubbarna
I fjol var jordgubbsläget katastrofalt enligt Salo. Det var uppemot -30 grader kallt i ett par veckor i januari samtidigt som marken låg bar.
Plantorna hade inget skydd. Dessutom kom en värmebölja i början av juli, en värmebölja som slutade i hällregn.
Sammantaget kan man säga att en sen sommar ger en god jordgubbsskörd, och tvärtom: är sommaren tidig blir skörden sämre.
Den viktigaste ingrediensen för en bra jordgubbsskörd är värme. Ljus har vi nog tillräckligt av den här tiden på året, men jordgubbarnas växande hänger inte på ljus, utan på temperaturen, säger Hannu Salo på Frukt- och bärodlarnas förbund.
Det är uppseendeväckande att så många elever i grundskolan inte äter skolmaten, säger undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml). Hon säger att näringsrekommendationerna är något skolorna måste ta på allvar.
Borgå har under de senaste åren profilerat sig som en riktig matstad. Fler vill lära sig laga vegansk mat, men den östnyländska veganen kämpar fortfarande med att hitta förmånliga livsmedel i butikerna.
Chili con carne är som namnet indikerar i huvudsak en chilirätt med kött som tillbehör, inte tvärtom. Vi väljer att smaksätta de goda inhemska bondbönorna med chili och till det serverar vi en härlig ragu med en fin köttbit.
Smaklös och lättsmält beskriver bra den första maträtten som Borgå nya centralkök introducerade i fem skolor igår. I Borgå gymnasium saknade både lärare och elever kryddorna.
Ett bageri i Pojo prövar för första året Runebergstårtan på den svenska marknaden. Ett antal affärer i Storstockholm säljer den finländska nationalbakelsen. Frågan är om svenskarna kommer att förstå sig på den bruna lilla tårtan med smak av rom och mandel.
Närproducerad mat intresserar allt fler konsumenter, men våra motiv har förändrats på bara fem år. Tidigare var färskhet den viktigaste orsaken att köpa närproducerat, numera att understöda de lokala odlarna.
Vi har kommit till februari och vid det här laget brukar resultatet av senaste sommars odlarmödor ha minskat rejält i frysboxar, skafferi och källare. Hur ska man tänka inför en ny odlingssäsong, så att man har gott om råvaror kvar den här tiden nästa år?
Efter elva år i Strömsös kök går den svenska kocken vidare. Nu berättar han om sina kära minnen från tiden i Finland. Han avslöjar också vad som inte gått som på Strömsö.
![En lunchrestaurang. HAZEL'S PURE FOOD LUNCHEON [held by] SIEGEL COOPER CO. [at] 6TH AVENUE AND 18TH STREET (REST;).](http://images.cdn.yle.fi/image/upload/fl_keep_iptc,f_auto,fl_progressive/q_80/w_932,h_523,c_crop,x_372,y_372/w_300/v1485285772/14-svyle-3231015887a8dee7d9a.jpg "Reklam för lunchrestaurangen Hazel's Pure Food Luncheon ägd av Siegel Cooper c/o på 6th Avenue and 18th Street.")
![Fruktfoto. En skål med frukter i. 3RD ANNUAL CONVENTION [held by] NATIONAL ASSOCIATION OF PHOTO ENGRAVERS [at] HOTEL VICTORY PUT-IN-BAY, OHIO (HOTEL).](http://images.cdn.yle.fi/image/upload/fl_keep_iptc,f_auto,fl_progressive/q_80/w_1011,h_568,c_crop,x_335,y_47/w_300/v1485287562/14-svyle-3231095887b0060cdeb.jpg "Fruktstilleben. 3rd Annual Convention på National Association of Photo Engraves, Hotel Victoria Put-In-Bay, Ohio.")
