I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. För vissa blev det en bestående hobby, andra övergick till starkare och olagligare drycker.

I Regionalen 1993 påstår man att en tredjedel av det vin som dricks tillverkas hemma. Regionalen besöker butiken Iloliemi. Det finns lätta viner som blir klara på 6-8 veckor och starkare viner som kräver längre tillverkningstid, berättar företagare Stina Svenfelt. I Helsingfors är det vanligare att göra vin än öl, och i synnerhet vita viner är populära.

Det viktigaste man behöver är jäskärl och vattenlås. Genomsnittspriset för en flaska vin blir ca 5 mark (ungefär 1 €). Missbrukare kanske inte orkar genomföra den långa tidskrävande processen, men det finns de som olagligt tillverkar starkare drycker.

Inget chateauvin, men gott att avnjuta.― Johan Hackman

Regionalen följer med då Johan Hackman lagar eget vittvin och portvin. Portvinet måste stå flera månader. Den största svårigheten i en liten höghuslägenhet är att förvara vinet då det skall jäsa, eftersom man sällan har plats för stora mängder flaskor, säger Johan Hackman.

Finländarnas intresse för hembrygt öl och vin ökade starkt, medan Alkos försäljning sjönk med 2 %. Finländarnas konsumtion av 100 % alkohol minskade med 1 % från 1990 till 1993 enligt Statistikcentralen.

Folk tillverkade vin och öl hemma. Människorna ville testa på den nya trenden, men i recessionstider ville man också spara pengar. Alkoholpriserna var relativt höga för svaga alkoholhaltiga drycker.

Hemvin och -öl får man göra hemma, men hembränning är förbjudet. Polisen är beredd på att göra flera razzior.

Trots att Alkos försäljning minskat dricks det nog ren alkohol. Regionalen träffar en anonym hembrännare som med förvrängd röst talar om sin olagliga hobby. I ett undanskymt garage visar han fram sina ädla drycker.

Det kokas i byar, städer och lägenheter, säger mannen. Och det finns nya, fina destilleringsapparater från Norge. I Österbotten är det mycket vanligt att man bränner hemma.

Mindre krapula blir det av hembränt än av Alkos slaskvatten.― Anonym hembrännare

Hembrännaren är inte det minsta rädd för polisen. Han bjuder kaffe med kask och drinkar åt sina vänner. De flesta tar hellre hembränt än Alkos drycker.

Risken att en hembrännare ska åka fast är försvinnande liten. Vasapolisen Ove Storvall bekräftar att ett 30-tal personer anhållits och visar apparatur som beslagtagits. Tillverkningen är på topp även i städerna. Redaktör Göran Palm följer med på en razzia, men när konstapeln ringer på dörren får Regionalen avlägsna sig från platsen.

Ett decennium senare testar man på Strömsö att göra ett två dagars snabbvin. Matias Jungar och Susanna Ström-Wilkinson blandar till ingredienserna i Strömsös fräscha kök.

Vinkännare Noora Vuorimaa avsmakar Strömsös snabbvin. En total flopp, kallar Matias vinet. Färgen och utseendet får inte många poäng av Vuorimaa. Lukten är jäst, smaken söt, utan syrlighet och ganska platt.

Vuorimaa menar att man kan få helt fina viner av bär och frukter, men det är ganska svårt. Och ett tvådagars snabbvin ger hon inte mycket för.

Varför kittlar rå ananas i munnen? Varför är surdeg så nyttigt? Och kan man äta fisk som simmat bland blågröna alger? Här får du svaren på fem matrelaterade frågor som du kanske inte kände till.

1. Varför kittlar rå ananas i munnen?

Ananas, kiwi och papaya används ofta när man marinerar kött. Varför det? Jo, i de här frukterna finns enzymer, bromelin och papain, som löser upp vävnader och fiberproteiner, först och främst kollagen. Det gör i sin tur köttet mörare. När du äter t ex rå ananas kan du känna att det kittlar på tungan eller inne i munnen. En del tror då att det är en allergisk reaktion, men det är tungan och munköttet som reagerar på enzymerna och börjar lösa upp sig, d v s bli mörare.

Bild: YLE/Ellen Uggeldahl

2. Människan behöver inte superfood

Superfood är sammanfattat olika, litet exotiska, kulturhistoriskt viktiga livsmedel med höga näringsvärden. Det är ofta fråga om bär eller frön som ätits av lokalbefokningar i olika världsdelar i urminnes tider. I Finland benämns ofta blåbär som superfood, på basis av dess höga halter av antioxidanter.

Begreppet superfood är i första hand ett marknadsföringstrick för att få oss att vurma över dessa exotiska råvaror och för att skapa myter kring dessas hälsoeffekter. De säljs ofta till höga priser, med löften om stora mängder vitaminer, mineraler eller antioxidanter.

Frågan är om vi behöver importera dyra bär och frön från fjärran länder när det finns många inhemska källor till vitaminer, mineraler och antioxidanter, t o m syntetiskt framställda. Om vi t ex tittar på de tillsatsämnen som används av livsmedelsbranschen är faktiskt 43 av våra E-koder antioxidanter, från E-300 till E-385, däribland askorbinsyra C-vitamin.

Kan kroppen suga upp all näring?

En råvara kan innehålla hur mycket näringsämnen som helst, men är till ingen nytta om människan inte kan ta till sig dem. Det handlar alltså om vår biotillgänglighet, d v s vår fysiska förmåga att tillgodose oss de näringsämnen som kroppen behöver. Det här behovet är unikt för varje människa. Därför borde t ex kostråd ges individuellt.

Därför borde också en person som ägnar sig åt en strikt diet, och väljer att koncentrera intaget till vissa råvaror, hitta en bra balans på tallriken. Denne löper annars risk att äta ensidigt, med intag av för få källor med väldigt stora mängder näringsämnen. Kanske för stora, eftersom människan i praktiken behöver rätt begränsad mängd vitaminer och mineraler dagligen.

I värsta fall finns risk för överdosering och t ex antioxidanter, som i normala fall är nödvändiga för vår överlevnad, kan förvandlas till oönskade oxidanter om kroppens behov redan är mättat.

Du kommer långt med inhemska bär, frukter och grönsaker

I Finland får vi redan i oss de flesta näringsämnen vi behöver genom vår dagliga kost och vi har vår egen s k supermat. Vi behöver inte importera bär och pulver från Asien eller Sydamerika, utan inhemska bär, frukter och grönsaker räcker bra till.

Under de senaste åren har Tullaboratoriet dessutom flera gånger upptäckt för höga halter av rester från växtgifter, sulfiter och olaglig bestrålning i t ex importerade gojibär. Förutom sina hälsofrämjande egenskaper innehåller gojibär också toxinet atropinm men i halter klart under toxicitetsgränsen. Det har dock konstaterats att gojibär kan orsaka interaktion i kombination med blodförtunnande läkemedel.

Blåbär Bild: Yle/Marcus Nordström

3. Nyttig surdeg

Fullkornsbröd med surdeg är nyttigare än fullkornsbröd utan surdeg. I obehandlat spannmål och fullkornsmjöl finns något som kallas fytinsyra, en organisk fosforförening som förhindrar kroppen att ta tillvara en del mineraler, t ex kalcium, järn, magnesium och zink. Vi saknar alltså en utpräglad fytasaktivitet som kan bryta ner fytinsyran. Därför kan t ex vegetarianer se upp för mineralbrist p g a att fytinsyran hämmar deras upptag av mineraler.

Surdeg hjälper till att bryta ner fytinsyran och kroppen kan då bättre ta upp mineralerna. Så m a o borde kanske skolor, daghem och sjukhus servera surdegsbröd i stället för vanligt bröd.

Av samma orsak är havregrynsgröt, där fytinsyran brutits ner genom att havregrynen blötlagts och kokats, hälsosammare än müsli.

Nygräddat och närproducerat bröd har blivit en framgång. Bild: Yle/Jesper Alm

4. Grönsaker är giftiga

Så gott som alla grönsaker och växter är giftiga. Det är sant, med viss modifikation. Växter har naturliga bekämpningsmedel för att stå emot skadliga insekter, sjukdomar eller hindra dem från att förruttna eller förskämmas.

De halter av naturliga toxiner som normalt finns i grönsaker är dock så små att de mycket sällan har någon inverkan på människan. De kan t o m vara nyttiga för oss i små mängder. Med en glimt i ögat kan man därför konstatera att vegetarianer får i sig betydligt mer naturliga toxiner än en person som äter både kött och grönt, men mår bra ändå.

Ett huvud vitkål innehåller 49 naturliga bekämpningsmedel och metaboliter, t ex olika föreningar av glykosinolater, cyanider, terpener och fenoler, men innehåller samtidigt mer C-vitamin än en morot eller en gurka.

Småbarn borde inte äta nypotatis

I större mängd kan de naturliga toxinerna också vara skadliga för människan. Vissa grönsaker, baljväxter och rotfrukter skall man vara försiktig med, t ex potatis. Livsmedelssäkerhetsverket Evira uppmanar att bl a små barn inte skall äta nypotatis, eftersom de innehåller relativt stora mängder solanin. Av samma orsak skall man också undvika att äta potatis med groddar och gröna, omogna tomater (tomatin). Toxinerna kallas glykoalkaloider och kan orsaka magkramper, illamående och uppkastningar.

Bild: Yle/ Monica Forssell

Man skall alttså undvika att frossa i någon specifik gröda som uppges innehålla höga halter av något naturligt gift. Så även om du råkar älska nypotatis, bör du inte äta flera kilogram på ett dygn.

Visste du att bönor innehåller lektin?

Stenmurklor och bönor är också livsmedel som man skall behandla innan man äter dem. Stenmurklor innehåller gyromitrin och skall därför förvällas två gånger och sköljas ordentligt innan de äts. Bönor och andra baljväxter innehåller lektin och bör också behandlas. Torkade bönor skall blötläggas och kokas i minst tio minuter för att de giftiga ämnena skall upplösas, annars kan man drabbas av en matförgiftning.

En murkla. Bild: yle/Petra Thilman

5. Kan man äta fisk som simmat i blågröna alger?

Man kan äta fisk som fångats i vatten med blågröna alger. De döda algerna påverkar inte fiskens kött. Däremot skall man undvika att äta andra delar än köttet, t ex inälvor som delvis fungerar som fiskens filtreringssystem. Skölj dessutom fisken väl så att du inte får i dig av det förorenade vattnet som kan ge förgiftningssymptom.

Algmattor i Åbolands skärgård nära Nötö. Bild: Gränsbevakningsväsendet

Vilka kostråd kan man lita på? I veckans obs debatt diskuterar professor Mikael Fogelholm (HU), läkaren Pauli Mäkelä, företagaren Magnus Lönnqvist och forskaren Carola Ray från Folkhälsan.

Källor och litteratur:
Livsmedelsverket Evira
Harold McGee: On food and cooking
Professor i hälsoinriktad beteendeforskning, Stephan Rössner (ur kokaihop.se)
Konsumentföreningen Stockholm (ur tidskriften Mitt kök)
Professor i biokemi, Bruce M. Ames

Vårt traditionella, finländska julbord är faktiskt inte äldre än ca 130 år. Det var först mot slutet av 1800-talet som vi började duka upp skinka och lådor, inlagd sill och charkuterier, rosoll och dekorerade pepparkakor.

Getosten provsmakas. Bild: YLE/Strömsö

Vad vore julbordet utan skinka och lådor, lutfisk och sillsallad? Det har vi alltid ätit till jul, kanske en fryntlig motbror Herbert utbrister när barnbarnet föreslår en vegansk skinka och marinerad tofu.

Julbordet är ett potpurri av nya och gamla traditioner. Lutfisk och gröt åt man till jul redan på medeltiden. På 1700-talets julafton var en fransk festmåltid med bl a revbensspjäll, stuvad brysselkål och karré. Den följdes av 1800-talets nationalromantik då s k kulturhistoriskt värdefulla allmogetraditioner togs med in i de borgerliga hemmen. Påkostade rätter fick nu samsas med enkel kost; dyrt kött fick dela bord med lådor av billiga rotfrukter. De senaste hundra åren har julbordet fortsatt att utvecklas och många familjer har nu sina egna obligatoriska inslag bland idel traditionella rätter.

Morbror Herbert kan därför vara alldeles lugn. På ett finländskt julbord finns rum för smaker och rätter från världens alla hörn.

Salta rätter:

Fisk hör julbordet till och traditionerna går tillbaka till de katolska, medeltida fastereglerna. Bland de tidiga rätterna finns lutad torrfisk, men också saltad, inlagd och rökt fisk. På dagens julbord samsas dessa med modernare varianter som fylld julgädda, gravad eller rökt lax och inlagd sill med de mest fantasifulla kryddningar. Det finns alltså utrymme för nya kreationer och inslag från fiskrätter från andra delar av världen. Här är några exempel med inspiration från bl a de spanska, peruanska och japanska köken.

Sillburk

Konceptet heter sillburk och är färdiga portioner sill i en glasburk. I den här versionen har Paul Svensson lagat egen kryddsill med smak av spiskummin, fänkål och kryddpeppar.

Gravad lax "cheese cake" med färskost, dill och pepparrot

Att gräva ner fisk och låta den fermenteras eller gravas är en gammal metod som använts i Norden redan under medeltiden. Resultatet ger en fisk med kraftig doft och smak, t ex norsk rakfisk eller isländsk hákarl. Den moderna formen av gravning genom autolys, med socker och salt, har förekommit sedan 1600-talet. Den vanligaste gravade fisken är lax och av den tillreds många godsaker, t ex Pauls ostkaka.

Lutfisk som tapas

Tapas är spanska smårätter med influenser från hela Medelhavet. I Baskien kallas motsvarande smårätter för pintxos. De små munsbitarna kan vara nästan vad som helst, t ex friterad fisk eller bläckfisk eller räkor med vitlök. För sin rätt tog Nadia Jebril inspiration från det nordiska köket och den blev friterad lutfisk.

Boquerones på strömming med fänkåls- och bönröra

Boquerones är en av dessa traditionella spanska tapasrätter. Paul Svenssons nordiska variant på strömming passar fint som variation till julbordet. Tillsammans med en krämig röra och en knaprig crostini blir det en hel rätt. Crostinin är ett bra sätt att ta tillvara torrt bröd.

Boquerones på burk sson, strömsö, strömsö matBoquerones på strömming med fänkåls- och bönröra Bild: Svenska Yle/Strömsö

Sushi à la Strömsö

Om tapas är spanska smårätter är sushi japanska munsbitar av kokt rundkornigt ris kombinerat med olika ingredienser. Riset smaksätts med socker och vinäger, har en syrlig smak varifrån benämningen sushi (sui = sur) också kommer. Till sushi serveras ofta rå fisk och skaldjur. Michael Björklunds nordiska sushi är en makizushi, d v s pålägg som rullas in i nori, som är torkade blad av porphyraalger. Michaels fyllning är en rulle lättgravad lax, senap, dill, citronsaft och smetana. Severas med senapsbollar, rättika och soja.

Julens ceviche

Ceviche är en peruansk metod att snabbgrava fisk med någon syra, t ex citron eller lime. Ceviche äts oftast tillsammans med en sallad, men fungerar bra som apititretande smårätt eller som en del av förrättsbordet. Pauls ceviche är smaksatt med bl a fänkål, äpple, gurka och libbsticka.

Ceviche med gurka och äpple Paul ceviche till jul. Bild: YLE/Strömsö

Tilltugg

Leverpastej à la Marco Pierre White

Leverpastej är en höjdare på flera julbord. Det smöriga pålägget fick sin nuvarande form i mitten 1800-talet av den franske charkuteristen François Louis Beauvais. Hans familj var sedan länge bosatt i Köpenhamn, och fadern var bekant med franska patéer och terriner. 1847 introducerades leverpastejen till danskarna, varefter den har blivit en stapelvara i landet och spritt sig vidare till de övriga nordiska länderna.

Det finns många olika varianter av leverpastej, men just det här receptet fick Paul Svensson med sig när han jobbade med den mytomspunna kocken Marco Pierre White på 1990-talet. Marco Pierre White är den yngste brittiske kocken som belönats med tre Michelinstjärnor vid 33 års ålder, då vid restaurangen Harvey's i södra London.

Marco Pierre Whites leverpastej Leverpastej efter Marco Pierre Whites recept. Bild: Svenska Yle/Strömsö

Pauls senap med fänkålssmak.

Ordet senap betyder ungefär het must eller het sås och uppskattades högt av romarna som också åt den tillsammans med korv. I Norden var senap en lyxvara och förutom i Danmark och Skåne, där allmogen tog för sig redan på 1600-talet, åts kryddsåsen endast av välbärgade. I hemmet krossades dyrbara senapsfrön och senap lagades svag med vatten eller stark med ättika efter familjens önskemål. På 1920-talet började den industriella tillverkningen i Uppsala, men det räckte ytterligare några årtionden tills korvkioskerna dök upp och kombinationen korv med senap blev ett förmånligt alternativ för alla.

Senap är för många ett måste på julafton. Senap är, tillsammans med äppelmoset, skinkans bästa vän och förrätten är inte komplett utan senapssill. Tricket med en god, hemlagad senap är att den skall vara lämpligt söt och stark samt kryddad med något som passar till julmaten. Pauls senap är kryddad med fänkålsfrön som ger nyanser av anis och lakrits.

Hemgjord senap är ett måste till jul. Pauls hemlagade senap Bild: Svenska Yle / Strömsö

Söta rätter:

Chokladmousse med glöggsås och pepparkaksfnös

En mousse är ett slags luftig dessert som ursprungligen gjordes på ägg, socker och t ex choklad eller fruktpuré, men idag görs den på ägg och vispgrädde. Mousse (Mousse de chocolat) omnämns för första gången 1755 i en kokbok av Menon. Menon är en pseudonym vars mest uppskattade verk, La Cuisinière bourgeoise (1746), översattes och spreds utanför Frankrikes gränser.

Micheal Björklunds chokladmousse representerar den europeiska och nordiska jultraditionen genom sin glöggsås och sitt pepparkaksfnös.De för tankarna till det tyska julfirandet varifrån vi fått just dessa produkter, glögg och pepparkakor.

Italiensk panettone

Matiga, feta och tunga julkakor hör den europeiska julen till. Britterna har sin christmas pudding och sin fruktkaka, tyskarna äter sin weihnachtsstolle eller christstolle och italienarna vurmar över panettonen. Det gemensamma är att de är brödliknande kakor fyllda med torkade frukter, nötter och smaksatta med någon ädel dryck; rom, portvin, konjak eller whiskey. Frukterna är ofta fikon, plommon, russin och cocktailbär som har djup och komplicerad smak,

Panettone är den traditionella, italienska julkakan med fylliga aromer som passar vår nordiska jul alldeles utmärkt. En traditionell panettone bakas på surdeg. Pauls version kräver inte denna arbetsdryga förberedelse, men är nog fylld med apelsin, torkad frukt och smak av vanilj och konjak såsom seden påbjuder.

Julkaka på två sätt

Panettonen får här sällskap av Pauls julkaka med antingen bara fruktkompott eller fruktkompott med brieost. Kakorna håller länge om man förvarar dem i kylen, så du kan gott och väl bjuda dem till släkt och vänner även på mellandagarna.

Engelskt eftermiddagste - Morotskaka

Den tredje kakan i ordningen är en brittisk morotskaka, även den fylld med smakrika frukter och nötter. Under en orange yta gömmer sig fikon, aprikoser och dadlar, mandlar, hassel- och cashewnötter samt kryddorna kardemumma, ingefära och kanel. Den här kakan är ogräddad så den representerar genren raw food bland årets alternativ.

Daimstekta äppleklyftor med calvadostryffel samt valnöt- och vit chokladsås

En jul utan knäck är inte en jul för svenskarna. Knäck är alltså en typ av hemgjort godis som består av sirap, socker och grädde som kokas ihop och smaksätts med t ex hackad mandel. Huruvida ursprunget är engelskt (butterscotch), ryskt (kinuski) eller en variant av dulce de leche, (kokt och sötad mjölk) må vara osagt denna gång, men knäck och mandlar är fin kombination.

Michael Björklunds recept tar vara på detta i sin dessert med tryffelkulor och daimstekta äppelklyftor med vit choklad. Daim är alltså mandelknäck omringad av choklad som introducerades i Sverige och Norge 1953.

Jul firas på många håll i världen och trots att festen i grunden är den samma, ser traditionerna lite olika ut i olika länder.

Tyskland: Ursprunget till många av våra traditioner

De tyska jultraditionerna varierar beroende på området. Olika familjer kan ha olika jul- och mattraditioner.

I stället för skinka äter en del familjer gås eller karp på julen. Andra äter korv och potatissallad och en del fondue eller raclette. Julfirandet påminner mycket om det finländska - man äter gott, delar ut klappar på julafton och träffar vänner och släkt. Kanske går man i kyrkan.

På områden som ursprungligen varit katolska börjar man fira jul redan den 11 november, då man firar Martinstag efter helgonet Martin av Tours. Den 6 december firas Nicolaustag efter Sankt Nikolaus, den tyska julgubben.

Vår julgubbe heter Weihnachtsmann i Tyskland. Vilken hans roll är är lite oklart. I många hem delas julklapparna på julafton ut av Jesusbarnet.

Många av de finländska jultraditionerna kommer från Tyskland: adventsljusstaken med sina fyra ljus, julkalendern och julgranen, som i Tyskland antingen heter Weihnachtsbaum, Christbaum eller Tannenbaum.

Sedan medeltiden har de stämningsfulla julmarknaderna varit en viktig del av julen i Tyskland. I de utsmyckade stånden kan man hitta konstverk, juldekorationer och tyska delikatesser.

Julmarknad i Tyskland

Karusell på julmarknad i Tyskland.

Ryssland: Julgubben heter Fader Frost

I Ryssland firas inte jul den 24 december, utan den ortodoxa julen infaller den 7 januari. Den ryska julen är uttryckligen en religiös högtid och innehåller en 40 dagar lång fasta utan kött, mjölk och ägg.

Under den ateistiska sovjettiden förbjöds julen och därför blev nyåret den största högtiden. Då pyntar ryssarna julgranen och då äter man festmåltider och delar ut gåvor.

Startskottet för nyåret heter jolka och då kommer den ryska julgubben Fader Frost med sitt barnbarn Snöflickan. Jolka ordnas på daghem, skolor, teatrar och allmänna platser. Fader Frost underhåller barnen med lekar och till slut får alla barnen en present, som ofta är choklad.

Det ryska nyåret firas inte bara med familjen, liksom vår jul, utan med släkt och vänner. Man brukar säga "så som du firar det nya året, så blir hela året". Det gäller med andra ord att ha roligt.

Jultomten kan komma hem till folk antingen på nyåret eller julen, beroende på hur familjen bestämmer. På julbordet dukas det fram bland annat mycket fisk, rödbetssoppa, bröd, bönor, potatis och kutja, som är en gröt på bär, russin, honung, vallmofrön och vete.

Fader Frost och Snöflickan i vitrysk tappning Bild: YLE/Public domain

fader frost och snöflickan Bild: EPA/IGOR KOVALENKO

Spanien: De tre vise männen kommer med gåvor

I klippet får vi se hur man firar julen i Spanien, närmare bestämt i Barcelona. Vi får veta om ritualer och traditioner, mat och dryck.

Feliz Navidad! Bon Nadal! Eller: Eguberri on! Så önskar man god jul i Spanien på spanska, katalanska och baskiska.

I Spanien finns olika julkulturer men också sådant som alla har gemensamt: maten, krubban och de tre vise männen. De tre vise männen eller Los Reyes Magos kommer med gåvor till barnen. Julkrubbor placeras ut på olika platser. Kring krubban står de olika figurerna: Josef, Maria, herdar, änglar och såklart Jesusbarnet.

På juldagen äter många kalkon, fisk eller skaldjur. Efterrätten består av mandelbakelser, turrones, och mousserande vin eller champagne.

På julafton går man till julnattsmässan, la Miso de Gallo eller tuppens mässa. Namnet kommer från att tuppen gal när den nya dagen börjar, och vid jul meddelar den att Jesus är född.

Tre vise män i på stranden San Sebastianin Concha i Spanien. Bild: EPA/JUAN HERRERO

Julmarknad i Madrid. Bild: EPA/JUAN M. ESPINOSA

Sverige: Ingen jul utan Kalle Anka

Den svenska julen är som den finländska, med några små undantag.

Den 13 december firas Sankta Lucia och man bakar lussekatter. I Sverige dricker man glögg och går på julmarknader. Den svenska jultomten bor i Tomteland nära Mora i Dalarna.

Lussekatter Bild: Jaana Sormunen/YLE

Glögg på Skansen Bild: Jaana Sormunen/Yle

Liksom i Finland börjar man i Sverige fira jul på allvar den 24 december. I de flesta svenska hem samlas man på julaftonen och ser på Kalle Anka och hans vänner önskar god jul. Det är en tradition sedan 1960-talet.

Julklapparna läggs under granen och förses traditionellt med rim. Jultomten kommer och delar ut klapparna, och går sedan när han fått smaka på julgröten. Många besöker julkyrkan eller julottan.

Till julbordets delikatesser hör bland annat sill, gravlax, rom och räkor, skagenröra, köttbullar, korv, Janssons frestelse och rödkål. Man dricker julmust och olika snapsar.

Frankrike: Julstubbe till efterrätt

Jultidens första höjdpunkt i Frankrike är Sankt Nikolaus dag i början av december. Han har med sig klappar till barnen på "barnens natt" den 6 december. Efter Sankt Nikolaus kommer le Père Fouettard, som är ute efter barn som inte har varit så snälla.

Jultomten kommer sedan natten mellan julafton och juldagen. Då får barnen också klappar. Det kan också vara Jesusbarnet som har med sig gåvor till barnen. Fransmännen bygger krubbor i sina hem, på daghem, i skolor, i kyrkor och på allmänna platser.

Maten är viktig i Frankrike och det gäller inte minst på julen. Maten varierar på olika områden. Till förrätt äter man gåslever, rökt lax eller ostron. Till huvudrätt äter man kalkon, tupp, anka eller gås och till sist sallad och ost.

Julstubben eller la bûche de Noël är den klassiska franska julefterrätten. Den ser ut som en stubbe eller vedklabb som man eldar med. Bakverket härstammar från att man förr i världen eldade med en stor vedklabb på jul och nyår, och efteråt samlade man upp askan och sparade den i ett år, för att skydda sitt hem och försäkra sig om en bra skörd.

Jul i Paris Bild: EPA/GUIDO MONTANI

la bûche de Noël Bild: CC0 1.0 Universal

Belgien: Barnen väntar på Sinterklaas

De belgiska barnen väntar ivrigt på Sinterklaas eller Sankt Nikolaus som kommer med gåvor den 6 december. Barnen ställer sina skor runt eldstaden, om en sådan finns i hemmet, och Sinterklaas fyller dem med gåvor under natten. Man lämnar mat till Sinterklaas och en morot till hans häst.

Julaftonen är däremot mer av en religiös högtid i Belgien. Man äter en speciell måltid bestående av fiskrätter och fylld kalkon. Många har julgran hemma och på julafton ställer man små klappar under den.

Storbritannien: Julpantomim och smällkarameller

Juldagen eller Christmas Day är julens höjdpunkt i Storbritannien. Typiskt är att man går på en julmarknad eller en julcider till en pub på julafton. På juldagen äter man en rejäl kalkonmåltid med tillhörande potatis, grönsaker, korvar och sås. Julpuddingen, som är en efterrätt, är också en viktig del av det engelska julbordet.

Till julmåltiden hör att man öppnar smällkarameller, som kan innehålla små gåvor, godis eller en julgåta. En speciell tradition är också julpantomimen, där kvinnor spelar män och vars tvetydiga skämt lockar till skratt.

Jultomten, eller Father Christmas som han heter i Storbritannien, kommer med klapparna natten till juldagen.

Den bild vi har av engelskt julfirande bygger till stor del på Charles Dickens klassiska historia "A Christmas Carol", som sprider budskapet om julen som glädjens och givmildhetens högtid.

Jul i england Bild: Chris Walts

I England öppnas julklapparna på morgonen på juldagen. Bild: Dan Hatton

USA: Mångkulturellt och kommersiellt

Nittio procent av amerikanerna firar jul, trots att det amerikanska samhället är allt mer mångkulturellt.

Julfirandet i USA påminner om julen i Finland. Julklapparna delas emellertid ut först på juldagsmorgonen, den 25 december. Julmaten i USA skiljer sig också från den vi är vana vid i Finland. I stället för julskinka äter man kalkon. Knappt någon har hört om pepparkakor – efterätten består snarare av pumpapaj eller julpudding.

Bröderna Sydney och Elijah Lewis-Levin hör till undantagen. De är judar och firar i stället chanukka, som oftast infaller ett par veckor före jul. Chanukka pågår i åtta dagar och Sydney och Elijah får en gåva varje kväll.

Det nya destilleriet i Fiskars vänder sig nu till allmänheten och först sedan till banker för att finansiera den nya spritfabriken. Oberoende varifrån kapitalet kommer är det troligt att man kan dricka västnyländsk gin och akvavit i framtiden.

För tillfället jobbar Ägräs Distillery på att samla in kapital via gräsrotsfinansiering.

Målet är att samla in 198 000 euro av privatpersoner. För tillfället har bolaget Ägräs Distillery lyckats samla nästan 75 000 euro via sajten Invesdor.

Bankerna tror på spritfabriken

Insamlingen från allmänheten pågår ännu i en dryg vecka, men även om summan inte uppnås tänker Ägräs Distillery fortsätta bygga upp destilleriet.

- Två banker har redan gett löfte om lån utgående från tilltänkta volymer, säger Susanna Kankare, en av grundarna av Ägräs.

Susanna Kankare och Jari Leinonen tänker använda lokala örter som krydda. Susanna Kankare och Jari Leinonen vill skapa ett destilleri i Fiskars Bild: Yle/Monica Slotte

Företaget har stark tro och menar att det går vidare oberoende hur finansieringen går.

- Vi har redan beställt maskinerna, så vi tänker köra igång oberoende hur det går, säger Susanna Kankare.

Flyt för små destillerier

En av de andra grundarna är Jari Leinonen som driver ölbryggeriet Rekolan Panimo i Fiskars. Han säger att andra destillerier i Finland fungerar som en drivkraft.

- Det finns ett bra driv bland finländska destillerier just nu. Marknaden kommer att växa, säger Leinonen och nämner destillerierna Kyrö Distillery och Helsinki Distilling.

Se ett inslag om destilleriet (på finska):

Artikeln korrigerad 4.2 kl. 18.53: Ett förtydligande om att Ägräs vänder sig först till allmänheten och först sedan tar bolaget eventuellt banklån. Enligt tidigare formulering kunde man tolka att bolaget vänder sig både till gräsrotsfinansiering och banker samtidigt.

Fastlagen är de tre dagar som kommer före den fyrtio dagar långa påskfastan. För dem som inte följer kyrkoåret är fastlagen dagar att åka pulka och frossa i bullar.

Fastlagen (efter tyska vastelavent, 'fasteafton') består av fastlagssöndagen (även köttsöndagen), blåmåndagen (även fläskmåndagen eller korvmåndagen) följt av fastlagstisdagen (i Sverige fettisdagen eller ålderdomligt vita tisdagen). Därefter börjar fastan med askonsdagen. Fastlagstisdagen kan infalla tidigast den 3 februari och senast 9 mars.

Men för dem som inte följer kyrkoåret eller tänker på att fasta, är fastlagssöndagen och fastlagstisdagen bra tillfällen att åka pulka samt äta fastlagsbullar.

I Pussel får vi följa med hur man bakar bullar.

Matias Jungar äter en bulle med het mjölk som han värmt i mikron. Det är utsökt gott, tycker han.

Bagarmästare Erik Wik vet inte hur många fastlagsbullar han bakat i sitt liv, men han äter ofta sex på raken. Men kan man äta dem sexigt?

Karneval och spex på fastlagstisdagen

På franska kallas fastlagsdagen Mardi gras (som också betyder 'fet tisdag'). Det är därifrån som Mardi Gras-karnevalen i New Orleans har fått sitt namn. Också i Österrike och Tyskland firas fastlagstisdagen med karneval och festande.

I Finland är karnevalen inte vanlig, men Björkö by i Österbotten tog i bruk seden redan på 1920-talet. Och på 2000-talet står den sig stark. Ungdomarna maskerar sig och springer runt byn. Förr var det för att skrämma bort vargarna. Och man får inte ta av sig masken. Därför är det svårt att uppfatta vad en av ungdomarna säger.

Men även om man inte klär ut sig kan man spexa till det i pulkabacken. I alla fall om man är studerande. Både i Vasa och Åbo går det vilt till.

De vintrar det inte finns snö gäller det att åka ner på andra sätt. På Vårdberget i Åbo är studenterna innovativa.

Dagligvaruhandeln vill släppa handeln med vin och starköl fri. Finland borde följa allmän europeiska praxis här, säger Finlands Dagligvaruhandel rf.

I ett pressmeddelande säger handeln att processen med att liberalisera alkoholhandeln kunde ske etappvis. Först kunde svaga alkoholdrycker med en alkoholhalt på under sju procent börja säljas i butikerna. Därefter kunde sortimentet utökas med viner.

Detaljhandeln ser många fördelar med en liberalare alkoholförsäljning. Den förvridna konkurrenssituation som uppstår när en Alkoaffär placeras, försvinner.

Dessutom skulle importen av svaga alkoholdrycker, som till exempel starka öl- och cidersorter minska, då produkterna kan köpas i närbutiken.

Det skulle ge finska staten skatteintäkter på 100 miljoner euro årligen, uppskattar dagligvaruhandeln.

Alko är ohotat

Reformen skulle inte rasera Alkomonopolets ställning eftersom starköl inte är Alkos viktigaste produkt.

Dagligvaruhandeln vill också slippa begränsningar i försäljningstiderna för alkohol. Föreningen påpekar att det inte finns några bevis på att begränsningar skulle minska alkoholskadorna.

Däremot leder begränsningar till problem och till och med hotfulla situationer i butikerna. Övertäckta hyllor hör inte till modern tid, konstaterar dagligvaruhandeln.

Ägräs Distillery har nu nått målet som sattes för gruppfinansieringen. Det stora intresset att investera förlänger kampanjen med två veckor.

Fiskarsborna Jari Leinonen och Susanna Kankare väntar med spänning på att inta sin del av den stora hallen i den gamla knivfabriken.

Lokalen renoveras som bäst. Det är för tillfället kallt men ska med tiden bli lika varmt som bryggeriet Rekolan Panimo på andra sidan väggen.

I ena hörnet finns en trappa med en pikant gul ledstång. Den ska vi hålla, säger Kankare som gläder sig över det stora intresse som noterats.

- Vi är omåttligt förtjusta och mycket spända på att se hur finansieringen fortskrider. Vi har gott hopp om att få ihop hela summan.

Målet nått inom aktieförsäljningen

210 personer har redan köpt aktier i Ägräs Distillery i Fiskars och man har redan passerat minimisumman på 198 000 euro.

Nästan 230 000 euro har nu investerats i projektet och intresset har tagit fart under den senaste tiden. Därför förlängs också den öppna gruppfinansieringen med två veckor, till den 26 februari.

- Nu kan vi gå vidare enligt den handlingsplan vi gjort upp, konstaterar Jari Leinonen. Utrustningen som vi beställde i höstas ska nu betalas i sin helhet. Det behövs också resurser för renovering och formgivning.

Själva arbetet med att ta fram recept för olika drycker kräver också resurser. Varje destilleringsmaskin är unik och den slutgiltiga smaken finslipas utifrån den.

Finansieringskampanjens övre gräns går vid 330 000 euro.

Destilleriet har fått över hundra insättningar under den senaste veckan. Investeringarna har i snitt legat runt 1 000 euro. En aktie i Ägräs Distillery kostar 330 euro.

En del av den stora hallen ska bli destilleri. Jari Leinonen och Susanna Kankare i den nya stora hall som skall rymma Ägräs Distillery i Fiskars Bild: Yle/Christoffer Westerlund

Starka smaker på väg

I september anländer maskinerna och i slutet av året ska de första dryckerna kunna produceras. Det handlar om gin och akvavit som beräknas vara färdiga till julmarknaden.

- Ett recept provsmakas inte bara en och två gånger. När det handlar om till exempel rågwhisky kan det handla om närmare 100 prov innan man hittat rätt, berättar Susanna Kankare.

En örtdigestiv kommer ut till försäljning i början av nästa år. Whiskyn läggs på tunna och första satsen beräknas vara färdig att avnjutas år 2020.

- Det är källarmästaren som avgör när en viss whiskysort är klar. Det krävs minst tre år för att den ens ska få kallas whisky, berättar Jari Leinonen.

Lokal sysselsättning viktig

Örterna som används vid Ägräs Distillery plockas lokalt i Fiskars. Formgivningen av flaskor och etiketter sköts också av ortens hantverkare och yrkesmän. Företaget beräknas på sikt sysselsätta ett tiotal personer.

- Det är roligt att kunna erbjuda jobb i tider som dessa. Och att det handlar om ett brett upplagt samarbete på en liten ort, med olika typer av yrkeskunskap.

Vi beger oss till Hitis med Öivind Nyquist 1968. Avfolkningen är ett faktum och det lönar sig inte längre att trålfiska. Ligger framtiden i turistnäringen?

Redan på bronsåldern bodde folk på Hitis. På 1200-talet var Rosala viktig för den gamla vikingafarleden österut.

Skärgårdskommunen Hitis består av 1600 öar, bland dem Hitis med kyrkbyn, Rosala, Högsåra, Vänö och Bengtskär. Man har ingen fast förbindelse till fastlandet.

Befolkningen på Hitis lever i en splittrad och karg miljö. Elektricitet och postbåt finns, men den egna motorbåten är den bästa. Också bussförbindelserna är oregelbundna.

Kasnäsvägen blev färdig 1965. Postbåten m/s Hitis tar passagerare och frakt till Hitis. Hitis ska vara ett menföresfartyg, men det lyckas inte alltid. Båten ligger ofta på varv för översyn. Den trafikerar mellan Kasnäs, Rosala, Hitis och Högsåra.

Sjöfarten är uråldrig i Hitis. Stora skepp från Bottenhavet till Kotka åker förbi Jungfrusund. Vintertid är de stora fartygen irriterande, eftersom de gör att man inte kan ha isvägar till fastlandet

Redaktören besöker Bengtskärs fyr. Fyrtornet skadades under striderna vid Bengtskär, men en stor flotta av trålare har kunnat lita på fyrvaktarnas hjälp. Nu skall fyren automatiseras.

Böcklingen ger levebröd, men man lever sparsamt

Framför allt är Hitis en fiskarkommun, hälften av Hitis invånare är yrkesfiskare eller fiskarbönder, en fjärdedel är jordbrukare och resten jobbar inom service.

Mest fiskar man strömming med trålare. 1955 började man med trålfiske på Hitis, 1960 fanns det 11 trålare. Det kan dock vara svårt att ta sig in med trålare.

I Böle by på Rosalalandet är det traditionella strömmingsfisket vanligt. Vi följer med Uno Wennerström som lägger ut sina strömmingsskötar. Om det är hårt väder kan det vara knepigt, i synnerhet på vårar och höstar. Ofta övernattar fiskarna på Klåvaskär.

Uno Wennerström röker strömmingen till delikat böckling. Meditativt följer vi med rökningen och förpackningen av böckling. Fiskarna får dock inte så mycket för sina böcklingar, mellanhänderna tar åt sig. Också sportfiskarna ställer till med problem, menar Uno Wennerström. För stadsmänniskan verkar det vara viktigast att komma snabbt framåt, men man borde köra försiktigt.

Jordbruket är ingen huvudnäring i Hitis, jorden är inte näringsrik.

Ungdomarna flyttar från Hitis

Det finns inte mellanskola i Hitis, endast i Dalsbruk. De besvärliga kommunikationerna gör att de flesta bara går folkskolan. Också många folkskolor har dragits in. Och t.ex. Örö har bara finsk skola.

Hitis genomgår en avfolkning pga de dåliga möjligheterna till utkomst. Medelåldern ökar på öarna. Ungdomen flyttar bort, ofta till Åland och Sverige pga dålig finska. Och det finns inget att göra för ungdomarna. En ungdomsförening är svår att upprätthålla på vintern.

Satsa på turisterna?

Den gamla träkyrkan i Hitis är från 1600-talet. Vi får delta på ett bröllop mellan en Vänöflicka och en Rosalapojke.

För den bofasta befolkningen finns viktig social service att få; post och bank, samt sjukvård i Dalsbruk.

Men till Hitis kommer många sommargäster. Den fasta befolkningen borde kunna utnyttja turisterna. På Hitis bor cirka 700 personer vintertid, på sommaren ökar folkmängden till tusentals. I maj månad ska alla sommargäster ha sina båtar klara och i sjön. Sommargästerna kommer hit för att koppla av.

Hur ser framtiden ut? Hur skall det bli när Hitis slås samman med Dragsfjärd? Då kommer industrier, med Dalsbruk. Hitis har en gång varit en del av Kimito, nu sluts cirkeln.

Alkoholen flödar allra mest i Ulrikasborg, Berghäll och Åshöjden medan Baggböleborna oftast spottar i glaset. Det här visar en rapport från Helsingfors stads faktacentral.

Stadens faktacentral har utgående från en undersökning som gjorts av Institutet för hälsa och välfärd THL tittat på vilka skillnader det finns inom Helsingfors när det gäller levnadsvanor. Sammanlagt har 9 700 personer över 20 år i Helsingfors svarat på enkäten, vilket är 1,9 procent av stadens befolkning över 20 år. Några hundra per område eller mellan 1,5 procent och 2,4 procent av invånarna per område har svarat.

I Berghäll dricker 50 procent för mycket alkohol, medan andelen i Åshöjden är 47 procent och i Ulrikasbrog 43 procent. För mycket definieras här enligt en indikator som världshälsoorganisationen WHO slagit fast, Audit-C. Frågorna som ställts är hur ofta och hur mycket man dricker. I medeltal dricker 35 procent av helsingforsarna för mycket.

I Ulrikasborg i södra Helsingfors dricker man alltså ofta men andelen som gör det för att berusa sig är ändå lägre än i andra områden. Kvarnbäcken utgör motsatsen.

Dessutom frågades hur ofta man dricker verkligt mycket och den frågan användes för att ta reda på alkoholanvändning med målet att bli full. Där utmärker sig också tre områden, det vill säga Berghäll, Kvarnbäcken och Åshöjden. Alltså nästan samma områden där man dricker ofta.

Invånarna i Ulrikasborg dricker inte bara mycket alkohol, de motionerar också flitigt. Jogging Bild: Yle/Roger Källman

Baggböleborna hälsosamma

I Ulrikasborg i södra Helsingfors dricker man alltså ofta men andelen som gör det för att berusa sig är ändå lägre än i andra områden. Kvarnbäcken utgör motsatsen - där är andelen som dricker mycket lägre men andelen som dricker för att bli full hög.

Minst alkohol dricker Baggböleborna. Där är andelen låg både gällande att dricka för mycket och att dricka för att bli full. Drumsö kommer på andra plats när det gäller att spotta i glaset och Munksnäs på tredje.

Män dricker mer än kvinnor också i jämförelse mellan lågutbildade kvinnor och högutbildade män.

I faktacentralens rapport står att såväl kön som utbildning inverkar på alkoholkonsumtionen. Att dricka för mycket är vanligare bland lågutbildade än bland högutbildade, men skillnaden mellan könen är större. Män dricker mer än kvinnor också i jämförelse mellan lågutbildade kvinnor och högutbildade män.

Största andelen rökare bor i Mellungsby (området kring Gårdsbacka och Mellungsbacka) där 22 procent röker dagligen. I Kårböle (området kring Gamlas och Malmgård) röker 20 procent dagligen. Också här utmärker sig Baggböleborna som hälsosamma. Bara 2 procent röker dagligen, vilket är klart minst. Lågutbildade röker dagligen i större utsträckning än högutbildade.

Flest feta i Mellungsby och Kvarnbäcken

Flest feta människor bor enligt undersökningen i Mellungsby och Kvarnbäcken. Där har 20 procent av de svarande en BMI på över 30. Flest smala bor i Bortre Tölö, där har bara 5 procent en BMI över 30. I Ulrikasborg har 6 procent en BMI över 30 och i Kampmalmen 8 procent. Till Kampmalmen hör Kampen, Främre Tölö, Gräsviken, Lappviken och Busholmen.

BMI får man genom att dela vikten med summan av längden gånger längden. Exempelvis har en person som är 1,80 m lång och väger 100 kg ett BMI över 30.

Samma tendens syns i frågan om motion - de som bor i södra Helsingfors motionerar oftare än de som bor i den östra delen av staden.

I Ulrikasborg finns den lägsta andelen av dem som inte motionerar. I Estnäs, det vill säga Kronohagen, Gloet och Skatudden, och i Bortre Tölö finns också en låg andel som inte alls motionerar under en vecka.

Den högsta andelen som inte motionerar bor i Mellungsby i östra Helsingfors. Andelen som inte motionerar är också hög i Böle samt i områden i östra Helsingfors.

Flest feta människor bor enligt undersökningen i Mellungsby och Kvarnbäcken. Flest smala bor i Bortre Tölö.

I Bocksbacka äter man inte färska grönsaker

Grönsaker smakar inte för dem som bor i Bocksbacka. Hela 41 procent svarade att de inte har ätit färska grönsaker under de senaste sju dagarna. I Mellungsby var andelen 28 procent. Mest grönt äter de som bor på Drumsö, i Bortre Tölö, i Ulrikasborg och i Kronohagen, Gloet och på Skatudden.

De svarande har delats in i olika utbildningsnivåer enligt hur många år de har studerat. I Kronohagen, Gloet och Skatudden var andelen högutbildade högst och i Bocksbacka var andelen lägst.

I undersökningen har Helsingfors delats in enligt distrikt. Ett distrikt består av flera stadsdelar.

Här är hela undersökningen (på finska). Yle Huvudstadsregionen har dessutom begärt ut specifika siffror för varje område.

Undersökningen gjordes mellan 2013 och 2015.

Kafferostaren och -entusiasten Svante Hampf visar hur han tillreder espresso, latte, cappuccino och filterkaffe.

Kaffe är en naturprodukt som växer på stora buskar. Jordmånen, vilken art bönan är och hur man processerar kaffebönan påverkar den slutliga smaken. Om man låter kaffebönan soltorka eller tvättar den, om man rostar den lätt eller länge, påverkar också smaken på kaffet.

Läs mera om kaffets bakgrund i artikeln Vårt dagliga kaffe.

Vad är specialkaffe?

Det finns många olika sorters kaffen, men två huvudarter är bra att känna till. Det är Robusta och Arabica, som är väldigt olika till smaken.

En caffe latte, tack!

Man börjar med att göra en espresso. Sedan skall mjölken värmas på rätt sätt till rätt temperatur. Kaffet serveras i ett högt glas eller i en stor kopp. I inslaget visar Svante Hampf hur det går till.

Cappuccino

Grunden eller basen i cappuccino är espresso. Enkel eller dubbel, helt enligt smak. I cappuccinon har man mycket skummad mjölk, i rätt sorts kopp. Den serveras på en assiett med sked. En duktig barista kan dessutom dekorera kaffet med till exempel ett hjärta.

Filterkaffe, en klassiker bättre än sitt rykte

Ett vanligt filterkaffe kan vara hur gott som helst bara man kokar det på rätt sätt. En ren kaffepanna, rent vatten och rätt malda kaffebönor är en bra grund att utgå ifrån. Filterkaffe kan faktiskt vara ett specialkaffe likväl som espresso, cappuccino och latte. Det är bönorna man använder som avgör.

På Hötorget i centrala Stockholm kan man njuta av färggrann blomsterprakt, frukt och grönsaker i prydliga rader. Här ligger också Hötorgshallen med matkultur från hela världen.

Att strosa runt bland matvarorna, känna dofterna, äta lunch, ta en kaffe eller ett glas vin är ett lika stort nöje som att handla.

Eurovision Song Contest är världens största internationella musiktävling och vad ska då en tävlande artist äta för att prestera sitt bästa? Vi frågade några handlare med rötter i olika länder om deras matrekommendationer.

Många besökare associerar svensk mat med fisk och skaldjur. Hos fiskhandlaren Josef finns det fiskar, allehanda skaldjur, röror och munsbitar.

Vad tror du att Sveriges Frans skulle gilla att mumsa på när han laddar inför Eurovisionen?

- Jag rekommenderar våra räkor, de är fantastiska. Och kanske några av våra glada munsbitar som är perfekta som tilltugg innan Frans ska upp på scenen.

Du har även bott i Australien. Om Dami Im kom förbi och vill handla något, vad blir din rekommendation i så fall?

- Räkor, igen! De är absolut det bästa vi har.

Josef är svensk men har en speciell sympati för Australien. På frågan om hur han kommer att rösta i Eurovisionen svarar han att han trots allt ger sin 12-poängare till Frans. Men Dami kan säkert få provsmaka några räkor om hon tittar förbi.

Korv för serbiska Sanja

I år heter Serbiens artist Sanja Vučić och låten Goodbye är en riktig kraftfull powerballad där Sanja får visa sina röstresurser.

Vad ska hon grunda med innan sitt framförande? Vi frågar Snezana Stankovic, som säljer korv, charkuterier och delikatesser. Snezana har sina rötter i Serbien.

- Korv, massor med korv. Till exempel Sremska som har lite stark smak. Den kan man steka och servera med ägg. Det blir stabilt och starkt att ha i magen innan uppträdandet.

Vem kommer du att rösta på i Eurovisionen, Sverige eller Serbien?

- Åh så svårt. Jag kommer nog att rösta på bägge. Det blir 12 poäng från mig till både Sanja och Frans. Och ifall Frans kommer förbi så lovar jag att han också får lite korv.

Karelska piroger stadig maträtt

Systrarna Sonja och Rosanna Stobin säljer finska matvaror i Hötorgshallen.

Om Sandhja tittar förbi er här i hallen, vad kommer du Rosanna att rekommendera till henne?

- Då kommer jag att erbjuda nygräddade karelska piroger. Jag har lästa att hon gillar dem. Det är en stadig maträtt när hon ska dansa på scenen.

Kanske Sandhja borde äta några karelska piroger före hon uppträder? karelska piroger Bild: Yle/Lilian Brunell karelska piroger

Sonja, du och din familj bor i Sverige men har finländsk bakgrund. Är det svårt att veta vem du ska rösta på när det blir dags för tävlingarna?

- Nej, nej, jag röstar på Finland så klart. Det blir 12 poäng till Sandhja på tisdag. Hälsa till henne att det finns piroger undanlagda ifall hon kommer på besök.

Text: Lilian Brunell, foto: Roger Silfvast

Har du avnjutit en mexikansk öl med lime i under helgen, eller kanske ätit tacos med guacamole? I så fall har du antagligen gjort allt det helt fel.

Det kanske kan kännas som att vi är lite exotiska här i Norden när vi serverar tacos till fredagsmyset, eller när vi dricker en ljus mexikansk öl med lime i. Men faktum är att vi oftast gör de här exotiska sakerna fel.

Vi har pratat med Itzel Labra Degante som ursprungligen är från Mexiko - för vi vill ju veta vad det riktigt är vi gör fel. Eftersom det inte rör sig om bara en eller två saker, tar vi det i etapper. Först ut är den härliga tequilan.

Itzel Labra Degante. Bild: Yle/Louise Lindberg itzel labra degante,mexikansk mat,mexiko

Tequila

En shot tequila är nästintill obligatorisk på en utekväll, fastän ingen egentligen tycker om det. Kanske vi inte tycker om den av den enkla orsaken att vi dricker den fel.

- I Mexiko dricks tequila från glas, lite åt gången. Inte som här i Finland där du shotar allting i ett svep.

Den lilla humörupphöjande shoten ska alltså egentligen drickas ur glas, som att det inte är tillräckligt med en liten klunk. Men kanske knepet är att dricka det långsamt, och dessutom gör vi ett annat stort misstag. Tequila ska nämligen inte alls kombineras med salt och citron.

- Man kan eventuellt dricka tequila med salt blandat med chilipulver, men det vanligaste är utan något tillägg. I Mexiko kallar vi det för “directo”.

En viktig sak när det kommer till tequila är att drycken ska komma från staden Tequila i Mexiko för att alls klassas som äkta tequila. Det är alltså precis samma sak som med champagne, vem skulle ha trott det. Förutom var tequilan härstammar från finns det ett annat tydligt tecken på att drycken innehar hög kvalitet.

- Du vet att det är en bra tequila om det inte gör ont i halsen när du sväljer. Om den går fint ner är det bra kvalitet.

Mexikansk öl

Skummande mellanöl i ett glas. Bild: Yle/Rolf Granqvist melanöl,öl,ölskum

En varm sommardag finns det väl inget bättre än en ljus mexikansk öl på flaska, och i den en limeklyfta. Men tyvärr är det tydligen fel sätt att dricka den mexikanska ölen på. Så här ska ölen egentligen drickas:

- Man har ett kallt glas som har varit i kylskåpet, och så pryder du kanten på glaset med citron, salt och chili så att det blir som en frostkant på glaset.

Det här sättet att dricka öl på kallas för michelada i Mexiko, och tydligen har mexikaner i chili i allting? Det skriver Itzel under.

- Ja, vi kombinerar chili med allting!

Skippa alltså limeklyftan, och krydda ditt glas istället med citron, salt och chili. Skål!

Tacos

Det blir inget fredagsmys utan tacos, eller hur? Men i Norden har vi lite missuppfattat hur de här brödrullarna ska tillverkas och ätas. För det första är de flesta tortillabröden som kan köpas i Finland gjorda på fel mjöl.

- Du märker att det är mexikanskt om tortillan är gjord på majs, här i Finland är de flesta bröden gjorda på vete.

Bröden gjorda på vete har en mer söt smak medan de traditionella mexikanska bröden har en mer saltig underton. Fyllningen kan du däremot bestämma helt själv och man kan bra blanda salta, söta och kryddstarka ingredienser med varandra. Men ett måste i tacosmåltiden är förstås chili.

- Också i tacos används chili, du kan till och med sätta en hel färsk chili in i tacon!

Men du ska kanske ändå vara försiktig på chilifronten, våra finländska smaklökar klarar inte nödvändigtvis av riktigt lika mycket chili som de mexikanska. Däremot berättar Itzel att hon alltid lagar sina tortillabröd själv, och det är varken svårt eller kräver många ingredienser. Recept på Itzels tortillabröd hittar du längre ner i artikeln.

Guacamole

Avokado och citroner Bild: YLE/Strömsö alexandra de paoli,ansiktskräm,avokado,avokadoolja,chokladmousse,hårbalsam,hälsa,hälsofrämjande,strömsö

När vi ändå pratar om tacos, måste vi ta upp den gröna såsen guacamole. Den guacamole som kan köpas i butiken i Finland innehåller knappt någon avokado alls, och dessutom har vi en dålig vana att blanda ut avokadon med annat.

- Ni gör ett fel här i Finland: ni blandar avokadon med majonnäs! I Mexiko gör man guacamole på bara färska avokadon.

En enkel guacamole består alltså av avokado, tomat, vitlök, lök, lime, salt och peppar. Recept på en enkel mexikansk guacamole hittar du också längre ner.

Vissa finländare brukar också blanda ut avokadon med gräddfil, men det är inte heller något Itzel rekommenderar.

- Kanske om du kryddar med chili! Men annars, nej. Guacamole ska alltid bara vara med avokado.

Tips och recept

Som du kanske har märkt är alltså chili en essentiell krydda för lyckad mexikansk mat. Itzel tipsar om vilken chili som är bäst och hur du ska hantera den.

- Chili som är från Indien eller Asien är bäst, och så förvarar jag den i kylskåpet.

Tortillabröd på majs (8 st.)

Taco med friterad vit fisk och salsa Bild: Yle/Efter nio efter nio,manu torchio,mexikansk mat,plockmat,tacos,tortilla

1 dl majspulver
vatten
lite salt

Du läste rätt, det där är alla ingredienser som behövs. Mängden vatten avgörs av konsistensen, degen ska kännas som modellera. När degen inte längre klibbar är den bra. Efter det plattar du till degen genom att lägga den mellan två plastpåsar. Kom ihåg att degen inte ska bli för tunn, och endast vara ungefär 10 centimeter i diameter.

Sedan är det dags att steka bröden. Du placerar brödet i stekpannan och vänder då en bubbla har bildats i brödet. Brödet steks i ungefär tre minuter.

Guacamole

2 avokador
1 tomat
1 lök
vitlök
salt
peppar
lime

Du börjar med att mosa avokadon med en gaffel eller en stavmixer. Skär tomaten och löken i små bitar, blanda med avokadon. Efter det smakar du av med vitlök, salt, peppar och lime. Smaklig måltid!

Hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson, Paul och Elin förädlar råvaror till en festbuffé samtidigt som de ger tips på hur man kan ta tillvara rester. Till sitt förfogande har de råvaror som plockats ur butikshyllorna för att slängas - frukter och grönsaker som på grund av någon skavank inte kan säljas eller mjölk- och köttprodukter som datumet går ut på.

- Var inte rädd för bäst före-datumet utan gå efter dina sinnen. Titta, dofta, smaka och känn efter om produkten fortfarande går att användas eller äta, uppmanar Elisabeth Eriksson. Var kreativ för det mesta kan användas åtminstone några dagar efter datumstämpeln, så slipper du samtidigt ränna till butiken en extra gång.

OBS! Eftersom hela matlagningen i programmet Rester och gäster på Strömsö var improviserad från början till slut ger vi i första hand anvisningar än noggranna recept från sessionen i köket. Idén var att inspirera dig till att ta vara på sådant som börjar bli gammalt och ge förslag på vad du kan laga av det.

Det här ingick i festbuffén:

Mjölksyrad squash. Fyll en stor burk med riven squash, vatten och 2% salt. Redan efter en vecka kan squashen eller zucchinin användas som tillbehör till t ex en kötträtt, men den blir mustigare och godare med tiden. En mjölksyrad produkt håller i flera månader bara burken är rätt tillsluten och förvaras i kylskåp. Syrade produkter kan göras av vilka grönsaker som helst. Läs även artiklen om Alexandra de Paolis mjölksyrade grönsaker från Trädgården på Strömsö.

Gazpacho, d v s en kall soppa baserad på tomater och gurka. En enkel rätt där man i praktiken kör allt i en mixer, ringlar lite olivolja över och serverar tillsammans med t ex krutonger eller surdegsbröd. Här är Niklas Ekstedts recept på röd gazpacho.

Laxceviche och grillad sallad på festbuffén. Laxceviche och grillad sallad på buffébordet. Bild: Svenska Yle/Strömsö blomkål,ceviche,elin skagersten-ström,grillad sallad,laxceviche,paul svensson,rester och gäster på strömsö,strömsö

Ceviche med lax, citron, citronskal, paprika, gurka, chili, salt och peppar. Till cevichen gjordes en avokadokräm. En avokadokräm gör du lätt genom att mixa ihop avokado, citron och créme fraiche till en slät kräm. I Mat & Fritids receptbank finns flera recept på ceviche av olika fiskar. Här är ett recept på laxceviche av Kim Heiniö och Andrew Ayre.

Stekt grönkål och mangold samt kebab med chorizo. Stekt grönkål och mangold samt kebab med chorizo. Bild: Svenska Yle / Strömsö chorizo,elisabeth eriksson,grönkål,kebab,mangold,paul svensson,rester och gäster på strömsö,stekt grönkål,stekt mangold,strömsö

Kebab med chorizo. Blanda ihop malet kött, ägg, finhackad chorizo och torkat bröd till en fin smet. Krydda efter smak med torra kryddor, peppar, salt och örter. Forma köttet till smala järpar på blöta träpinnar och grilla dem i ca 8 minuter eller stek kebaberna i ugn på 200 grader i ca 15 minuter. Här är Niklas Ekstedts recept på shish kebab.

Bakat äppelmos. Lägg äpplen med skal på in i ugnen på en plåt i 200 graders värme tills de spricker. Ta ut och låt svalna. Sedan mixar du dem grovt och passerar dem genom en bredmaskig sil. Krydda moset med t ex kanel.

Karamelliserad äppelmarmelad Karamelliserad äppelsylt Bild: Svenska Yle / Strömsö karamellisering,paul svensson,rester och gäster på strömsö,strömsö,sylt,äppelmarmelad

Karamelliserad äppelmarmelad. Riv ca 25 äpplen med skalen på. Koka upp 5 dl vatten och 500 gram socker. När lagen kokat till karamell lägger du i äppel och kanel och låter koka tills marmeladen fått fin färg. Häll upp på burk och servera till ostar, efterrätter eller som pålägg på ljust bröd eller kex.

Ugnsbakad vitkål. Lägg ett helt huvud vitkål i ugnen på 200 grader och låt det bakas i ca 1 1/2 - 2 timmar eller tills de yttersta bladen är alldeles mörka och kan du lätt kan sticka in en kniv i den mjuka stocken är kålen färdig. Skala av de översta bladen och gör en varm sallad av kålhuvudet som kan kryddas med t ex krasseblomma, riven pepparrot, valda örter, olivolja eller litet brynt smör. Du vill ha en balans mellan pepprighet och den söta, friska kålen.

Brödpudding. Elisabeth lagar en klassisk brödpudding på bröd, ägg och mjölk. En brödpudding är ju egentligen ugnsbakade fattiga riddare så krydda t ex med kanel, kardemumma och socker. Ett standradrecept på 600 gram vitt bröd utgår ifrån ca en halv liter mjölk och fyra ägg. Gör en äggstanning, krydda och häll över bröden i formen. Låt puttra i ugnen ca 30 minuter på 200 grader.Ta alltså vara på litern mjölk som har stått en extra dag i kylskåpet. Den blir en god brödpudding, pannkaka eller plättar.

Isté med litet socker i botten, mängder av citron och vinbärsblad samt litet mynta och kyndel. Lägg ingredienserna i ett stort kärl, häll över uppkokat vatten. Låt dra och svalna. Häll mängder med isbitar i kärlet och servera.

Scoutbananer. Det här är troligen världens enklaste dessert, vid sidan om nyplockade bär med mjölk eller grädde. Ta en banan, gör ett snitt i den och fyll den med mörk chocklad. Rulla in bananen i aluminiumfolie och in i ugnen på 200 grader i ca 15 minuter.

BUU-klubbisens fattiga riddare. Blanda en burk kvarg med honung. Har du inte kvarg kan du använda en tjockare, naturell yoghurt. Rosta bröd, bred ut av kvargblandningen på brödet. Rada upp äppelskivor och ringla litet extra honung på. Dekorera med krossade nötter och blad av färsk mynta.

Visa mera respekt för råvaran

I de finländska hushållen slänger vi i snitt 24 kg råvaror och mat per person varje år. Den totala mängden grönsaker och rotfrukter som slängs är 22 miljoner kg/år. Vissa är bättre på att ta hand om rester och planera sina uppköp än andra.

- Enligt den undersökning Marthaförbundet utgår ifrån slänger unga kvinnor bort mest, medan de äldre, som kanske upplevt sämre tider och lärt sig ta vara på mat, fortfarande är de som slänger bort minst, säger Elisabeth Eriksson som efterlyser en attitydförändring i hemmen, ökade livsmedelskunskaper och bättre färdigheter i matlagning.

Så smakade buffén

Modellerna Rebecka Sjöblom och Kalle Halmén som deltog i modeshowen kommenterar Pauls och Elisabeths buffé. Primadonnan Christoffer Strandberg har en avvikande åsikt när det kommer till förtäring.

Helsingfors stad planerar att låta ett familjeföretag ta över verksamheten vid Sandvikens saluhall. Familjeföretaget Roslund har erbjudit sig att hyra hallen och vill senare köpa byggnaden.

Familjeföretaget har sedan tidigare en restaurang och butik i hallen.

Staden motiverar beslutet med att hallverksamheten behöver utvecklas. Roslunds planerar att driva hallverksamheten på egen hand och hyra ut lokaler till köpmän och andra aktörer.

- I bästa fall kan staden få nya idéer och erfarenheter som vi kan utveckla i vår egen saluhallsverksamhet, säger lokalcentralens lokalchef Markku Metsäranta i ett pressmeddelande.

Förändringarna berör bara Sandvikens saluhall. Verksamheten vid Gamla saluhallen och Hagnäshallen fortsätter som förr lyda under staden. Helsingfors fortsätter att arrangera Sandvikens loppmarknad.

Ärendet bereds nu av tjänstemän och kommer att behandlas i nämnderna inom en snar framtid.

Mikael Sangder har en passion för öl. Efter avslutad arbetsdag styr han stegen mot kajen vid Aura å i Åbo och båten som huserar hans skatt. Sedan börjar bärandet. Mikael Sangder levererar själv sitt öl till butiker och restauranger.

- Vi låter tillverka ölet, men lagrar, marknadsför, säljer och levererar det själva, säger han.

Idén att utveckla och sälja ett eget öl fick Mikael Sangder och några kompisar under en bastukväll. Bakgrunden som ivriga snöbrädes-, rullbrädesåkare och surfare spelade kraftigt in.

- Vi ville ha den livsstilen som bas för vårt öl, säger han. Vi dricker ändå en hel del öl och tycker om att ha roligt. Idén tog fart och här är vi nu.

Att få ut ölet till kunderna är en utmaning också för Mikael och hans affärskumpaner.

- Vi jobbar hela tiden med marknadsföringen. Vi knackar på personligen och ber att få berätta vår story, om hur vi startade och hur vi tänker om vårt öl, säger han.

För tillfället finns det omkring 50 små bryggerier i vårt land. Av dem är ett tjugotal placerade i Svenskfinland. Svartåöl. Bild: Yle/Tove Virta bryggeri,raseborg,svartå,svartå bryggeri,svartåöl,västnyland,öl

Många butiker och krogar skulle gärna sälja mera närproducerad öl, men förutom att det är svårt att få ölet levererat är lagerutrymmena en utmaning. De flesta små bryggerier tillverkar öl bara i tunna eftersom det är mycket billigare än att tappa på flaska. Det kräver i sin tur att det finns lediga ölkranar på krogarna att koppla in. Det finns det sällan, eftersom det ofta är bryggerierna som förser krogarna med ölkranar.

Ett annat hinder är att de större importörerna och bryggerierna har en kvot för hur mycket öl som måste köpas in per gång för att inte behöva betala för leveransen.

EU räddade små bryggerierna

Ännu i början av 1900-talet fanns det hundratals både stora och små bryggerier i Finland. 1919 klubbade riksdagen igenom förbudslagen som förändrade allt. Efter förbudstiden blev alkoholförsäljningen mera begränsad och kontrollerad av staten. Det ledde i sin tur till att bara större bryggerier kunde verka.

- De större bryggerierna som var kvar köpte upp de mindre, säger ölskribenten André Brunnsberg. De stora växte och växte ända tills för omkring tio år sedan när det inte längre fanns några små bryggerier kvar att köpa upp.

André Brunnsberg tror att det inom fem år finns närmare 140 små bryggerier i vårt land. André Brunnsberg, ölskribent. Bild: Yle/Berislav Jurisic andré brunnsberg,brunnsberg

EU-medlemskapet vände trenden. År 1995 fick små bryggerier verksamhetstillstånd. Nu dyker de upp som svampar i skogen.

Öl är det nya vinet

Bryggeri Aktiebolag Bock inledde bryggeriverksamhet på 1860-talet i Vasa. Bolaget fusionerades med Hartwall år 1970 och 17 år senare lades bryggeriverksamheten ner. Nu har Bocks bryggeri återuppstått i den gamla byggnaden.

Sture Udd (tv.) har tillsammans med sin affärskompanjon satsat fyra miljoner euro på bryggeriet och puben. Bryggmästaren Alexander Maier svarar för tillverkningen. Sture Udd och Alexander Maier förevisar en flaska Bock's mineralvatten Bild: YLE/Filip Stén alexander maier,bocks bryggeri,mineralvatten,sture udd,vatten,öl

Sture Udd driver verksamheten i bryggeriet och den tillhörande puben tillsammans med affärskompanjonen Jura Mikkonen.

- Avsikten är att göra en kulturdryck. Vi hoppas folk ska lära sig hitta meningen med det här ölet precis på samma sätt som med ett intressant vin.

Inte heller Bocks öl säljs i någon större utsträckning i närbutikerna.

- Det har nog mest praktiska orsaker, säger Jura Mikkonen. Bryggeribranschen är en volymbransch. Främst är det transportkostnaderna som spelar in, men det är också svårt att konkurrera med volym.

Craft beer är dagens melodi på krogen

Joakim Stenius har varit krögare i Helsingfors sedan år 2006. Då han började var trenden på krogarna att alla drack de så kallade specialölen, bland annat den ljusa lagerölen som gärna ska serveras med en klyfta lime. Småningom kom också de mindre bryggeriernas öl in i bilden och de har de senaste åren tagit över specialölens plats.

- I dagens läge finns det inte riktigt något som specialöl, det ordet används inte längre, säger han. Det är craft beer och öl från små bryggerier som gäller. De två senaste åren har den här trenden vuxit kraftigt.

Krögaren Joakim Stenius säger "nej tack" till öl med smak av munkar och popcorn. Krögaren Joakim Stenius från Brewdog Helsinki. Bild: Yle/Berislav Jurisic joakim stenius,stenius

Även på Helsingforskrogarna väljer kunderna gärna närproducerade ölsorter.

- Närproducerad öl är rolig, säger Viljam Liljeroth, som har slagit sig ner för en fredagsöl med kompisarna. Jag har testat på en del. Det har kommit många nya sorter. Det är en rolig omväxling. De vanliga finska ölen är kanske inte så speciella annars.

Väninnan Christina Schauman håller med.

- Finska små bryggerier är jätte intressanta att utforska. Man hör inte så mycket om dem. Vi har startat ölklubb med kompisarna där vi provar på små bryggeriers öl.

De mindre bryggeriernas öl är dyrare än den traditionella bulkvaran. De märks i konsumtionen.

- Den första ölen får gärna vara en godare öl, men efter det så spelar det inte en så stor roll mera, säger Viljam.

- Och ofta är det så för en studerandes plånbok att det inte alltid går att dricka specialöl hela kvällen. Men jag försöker i alla fall få in en eller två, säger Christina.

Närbild i Yle Fem, måndag 21.9.2015, kl 20.00
Sänds även i Yle Fem, tisdag 22.9.2015 kl. 17.25
Med svensk text.

Under onsdagen inleddes matfestivalen Food & Fun i Åbo. Festivalen pågår till och med den 4 oktober och innebär bland annat att serviceföretaget Arkea serverar specialmat åt skol- och daghemsbarn samt att internationella kockar gör gästspel i Åbos skolor och restauranger.

Vi besökte Cygnaeus skola, där salladsbaren som skolbarnen själva hade önskat var ett populärt inslag. Trion Sade Schaslin, Malak Kenddus och Wilma Saarenpää, som alla går i klass 4A, gillade det mesta med den här dagen.

- Det var jättegott och det har varit jätteroligt att få önska maten.

"Överraskad av hur nyttig mat skolbarnen här äter"

Barnen var också exalterade över dagens internationella gäster.

Sokol Aliaj. Sokol Aliaj Bild: Yle / Annika Holmbom sokol aliaj

- Det känns roligt att kändiskockarna kommer hit och smakar på vår mat och säkert tycker de att det är gott. Eller vi hoppas i alla fall på det.

Något som dagens finbesök i form av kockarna Sokol Aliaj och Tony Martin också verkligen gjorde.

Kocken Sokol Aliaj är ursprungligen från Albanien, men uppvuxen i Italien och bor nu i Köpenhamn.

- Det känns bra att vara här i Åbo och det är intressant att se hur man organiserar lunchen för skolbarnen här.

- Salladen var fantastiskt god och jag är väldigt förvånad över hur nyttig mat skolbarnen här äter. Det är både viktigt och bra att de lär sig så mycket om mat i så tidig ålder. Här i Finland har ju barnen dessutom gratis lunch varje dag!

"Spännande att vara med i den här tävlingen"

Tanken är att Food & Fun ordnas i Åbo fyra år i rad och Åbo valdes till värd för det här evenemanget tack vare den starka restaurangkulturen och den lämpliga storleken på staden.

Food & Fun-festivalen siktar på att sänka tröskeln för restaurangbesök samt erbjuda upplevelser för både stadsbor och turister. Varje restaurang som deltar i Food & Fun besöks av en internationell kock som planerar en meny som passar restaurangens verksamhetsidé och stämning.

Under Food & Fun 2015 kommer Sokol Aliaj att laga mat på restaurangen Pinella. Under evenemanget tävlar kockarna sinsemellan om titeln som bästa kock vid festivalen.

- Det ska bli väldigt spännande att vara med i den här tävlingen och sedan är det väldigt kul att träffa andra kockar från hela världen.

"Ett fint projekt"

Kocken Tony Martin från Stavanger, Norge, gillar också det han ser på Cygnaeus skola och han kommer i sin tur under den här veckan att laga mat på restaurangen Smör.

Tony Martin. tony martin, Bild: Yle / Annika Holmbom tony martin

- Det här är ett fint projekt och det är kul att se att skolbarnen har en så hälsosam mat.

- Jag har tänkt samköra lite norskt och lite finskt och det ska bli spännande att vara med i den här tävlingen. Det är svårt att säga vilka chanser jag har, då jag inte har superkoll på mina konkurrenter. Men det är helt enkelt bara att servera jättegod mat och hoppas på det bästa.

Här hittar du mer information om matfestivalen Food & Fun i Åbo.

Açai, maqui och carob – vad är det egentligen? De kallas för superpulver och består av torkade och malda delar av växter som är ovanligt näringsrika, som olika bär, frukter, frön, alger och rötter.

Det är extremt ovanligt i Skandinavien idag att någon lider av undernäring. Om man bara äter en normal kost med mycket grönsaker och frukt får man i sig alla näringsämnen man behöver. Men ändå blir så kallade superpulver allt vanligare i mathyllor och recept. Så vad ska man egentligen ha dem till?

Du kan använda superpulvren som en slags ersättning för vitamin- och mineraltabletter om du äter någon form av specialkost. Äter du helst tex glutenfri vegankost kan det vara en bra idé att fylla på med aminosyror och B-vitamin. Eller om du tränar mycket, speciellt om du är kvinna, behöver du fylla på med järn och aminosyror.

Men vad superpulvren framför allt erbjuder är enorma mängder antioxidanter, och där måste nog var och en avgöra hur mycket man behöver stoppa i sig utöver den vanliga kosten.

Açai, acerola, maqui, carob, maca och spirulina

Açai är ett bär som växer på palmer i Amazonas. Torkade açaibär smakar som en blandning mellan blåbär, te och choklad. Açai är populärt för sina höga halter av antioxidanter. Açaipulver passar bra att använda i smoothies, bakverk och yoghurt.

Acerola är också ett bär från Sydamerika och smakar som en blandning mellan nypon och körsbär. Bären innehåller väldigt mycket C-vitamin, ungefär lika mycket som i nypon.

Personligen tycker jag att det är onödigt att transportera acerola över halva världen när vi har massor av nypon här hos oss. Fördelen med acerolapulver är att det smakar godare än nyponpulver. Pulvret är gott i smoothies och bakverk.

Obs! Personer som är allergiska mot latex kan få reaktioner av acerola.

Maqui är ett bär från Chile och smakar som blåbär men lite fruktigare.

Man har sett att maquibäret innehåller mer antioxidanter än açai, och mycket mer polyfenoler än rödvin. Så just nu räknas maquibär som världens mest antioxidantrika växt.

Maquipulver smakar gott i smoothies, yoghurt och bakverk.

Carob är fröskidorna från johannesbrödsträdet som växer i Medelhavsområdet. Man torkar och rostar skidorna innan man mal dem till pulver.

Carob påminner mycket om kakao, men utan koffein, med en smak av kola. Carobpulver passar bra till allt man använder kakao till.

Maca är en rotfrukt som växer på hög höjd i Anderna. Den har använts som mat i över 2000 år men också som läkeväxt.

I Peru säger man att maca stärker immunförsvaret, lindrar PMS och klimakteriebesvär och ger mer energi, precis som ginseng. Traditionellt har man använt också maca för att förstärka sexlusten hos både män och kvinnor, och det finns kliniska studier som bekräftar den lusthöjande effekten hos maca.

Macapulver smakar ungefär som carob – kola – men också en aning vidbränt. Det passar bra att använda tillsammans med carob eller kakao i smoothies eller bakverk och är förstås jättebra i hemgjorda energikakor.

Spirulina är en alg som finns i Amerika och Asien och har används mycket som livsmedel traditionellt. Spirulina är extremt proteinrik – algen innehåller dubbelt så mycket protein som rött kött. Spirulinapulver innehåller också mycket antioxidanter, både betakaroten, cyanin och klorofyll, så det här pulvret stärker och skyddar kroppen och hjälper blodet att ta upp syre.

För alla pulvren gäller att 1 msk är lagom till 2 portioner, förutom spirulinan där det räcker med ½ tsk-1 tsk. Dels för att den inte smakar speciellt gott och dels för att den är så näringsrik att man inte behöver mer.

När du smakat hemgjord korv finns ingen väg tillbaka till affärens kyldisk. Du behöver fina råvaror, en köttkvarn och litet tålamod, men resultatet talar för sig självt. I Michael Björklund och Paul Svenssons korvskola lär du dig göra korv från smet till grillad läckerhet.

Tillverkning av korv Bild: Banana Stock korv,korvtillverkning,köttproduktion

Ingen lagar korv varje dag, men när almanackan visar grillsäsong eller jul är det dags att damma av korvstopparen och styra stegen till butiken eller saluhallen för omsorgsfullt valda ingredienser. Köttet och kryddorna avgör vilken karaktär korven får, så du kan ge dina smaklökar en upplevelse de aldrig drömt om förut.

Se videoklippen, läs recepten och ge dig hän i köket. Ta gärna med dig ett par extra händer som hjälp vid korvstoppningen och som sällskap när korven provsmakas.

Hemkorv och lammkorv

Här är recepten till Michaels två hemlagade korvar, Korv Björklund och Lammatia, som du kan göra steg för steg med hjälp av de fem videoklippen.

1. Michael börjar med att laga en traditionell hemkorv. I den finns nöt- och griskött, men också rå potatis, vars stärkelse får korven att hålla ihop i fjälstret. Om du osäker på hur din korv kommer att smaka skall du provsteka litet smet, och eventuellt justera kryddningen, innan du stoppar den i fjälstret.

2. När all smet blivit korv är det dags att knyta ihop ändorna och koka dem i ca femton minuter i en god buljong. Hemkorven får sedan ligga kvar i buljongen. Ju längre korven marineras desto godare blir den.

3. Den andra korven Michael lagar är en lyxig lammkorv (videoklipp 3) med lammstek, grisnacke och rökt skinka, kryddad med bl a chili, lök, färsk timjan och sambal oelek. Hela bitar av kött och späck mals i köttkvarnen till smet. Köttet smaksätts och körs genom kvarnen en gång till, men nu i fjälstret som har trätts på korvhornet.

Ingredienser till lammkorv. Ingredienser till lammkorv Bild: Svenska Yle / Strömsö grisnacke,korv,lamm,lammkorv,lammkött,lammstek,michael björklund,rökt skinka,skinka,späck,strömsö

Flera instruktioner och goda korvrätter:

Salsiccia - hemgjord italiensk korv
Salsicca är det italienska ordet för korv. Paul och Elin gör en variant för hand med griskarré, fänkål och blandade örter i smeten. Om du inte vill göra korvsmet från början kan du använda malet kött.
Avnjut den här delikatessen med en grönsallad och saltgurka.

Kallrökt timjankorv med äpple- och rödbetssallad
Det här receptet innehåller inte bara uppgifter om vad korven innehåller och instruktioner för hur du gör den hemma, utan också hur du bygger en rök. Här ser du hur Matias Jungar och Johan Ångerman bygger ett aggregat till utegrillen och sedan röker korven.

Lammkorv på vikingavis med mjöd och nässlor
Michael lagar lammkorv, eller kedelorme, för hand efter ett recept som nämns i skalden Kormákr Ögmundarssons saga från vikingatidens slut. Han handleds av Birgit Thomsen från Ribe Vikingecenter.

Bastu och korv

I Finland finns en seg tradition där bastubad skall toppas med korv och kall öl. Korven kan t ex grillas, kokas eller packas in i folie och baddas på ugnen medan man badar.

Paul Svensson vann landskampen mot Michael Björklund med denna skånska lammkorv i samband med Bastukvällen på Strömsö i juni 2014.

Paul Svenssons choucrute Choucroute - vitkål och korv Bild: Svenska Yle/Strömsö choucroute,griskotletter,korv,kotlett,paul svensson,strömsö,vitkål

Choucrute - vitkål och korv
Choucroute alsacienne eller Choucroute garnie är en fransk tolkning av rätter med surkål och korv eller charkuterier vi oftare förknippar med tysktalande och östeuropeiska länder. Denna rätt från Alsace och Lorraine fick sin genomslag i samband med freden i Westfalen 1648 och äts sedan dess på olika håll i Frankrike.

2 X länkkorv för vardagsstressade

Ugnsbakad korv med örtstuvade morötter
Den här rätten gör du lätt tillsammans med barnen, även en vardagskväll då det kurrar i allas magar. Med stuvade morötter förvandlar du en hederlig ugnskorv till en festligare måltid än vanligt.

Kryddig korvgryta med gröna linser
Du har bjudit in gäster på lunch, men plånboken tillåter inga excesser. I kokböcker för billig mat brukar därför korvgrytorna inta en central plats. Här Michaels variant med styrka och sting, som borde ge även matresenären ett nöjt leende på läpparna.

Till sist ett litet bonusklipp från Svenska Yles arkiv. Vid spisen står Ellen Endtbacka från Utgård i Esse kommun i full fart med att stoppa blodkorv. Klippet är från december 1964 och redaktör är Hans Näsman.

Teff, durra, hirs och rismjöl, de är alla exempel på mjöl som funkar för glutenintoleranta. Kocken Malin Båtmästar upplever att den glutenfria marknaden blir bättre.

Malin Båtmästar från Solf har själv varit glutenintolerant som bebis, men sedan klarat att äta gluten i en stor del av sitt liv. Nu är hon glutenintolerant igen.

- Jag kände att jag behöver äta glutenfritt, säger hon.

Hyfsat utbud

Utbudet av glutenfria varor är rätt så bra, tycker Malin Båtmästar. Men hon köper inte färdiga produkter i så stor utsträckning.

- Om jag kom in i affären och hyllorna dignade av nybakat glutenfritt bröd så skulle jag förstås köpa mer, säger Båtmästar.

Många av de glutenfria bröden hittas idag i frysen.

Inte elastiskt

Skillnaden på att baka med och utan gluten är väldigt stor berättar Malin Båtmästar. Om man bakar en pizza med gluten så kan man kasta och snurra den så att den blir större och större, och mer elastisk.

- Utan gluten skulle pizzan falla sönder direkt av sådan behandling, det finns inget att töja på där, säger Båtmästar.

Glutenfritt smakar mer

Också smaken är annorlunda när man bakar med glutenfritt bröd. Vetemjöl i sig smakar inte så mycket medan många av av de glutenfria alternativen har en distinkt smak i sig.

- Man måste vara uppfinningsrik när man bakar utan gluten, säger Malin Båtmästar.

Hon tycker att det finns en hel del bra glutenfria mjöl på marknaden, men på den ekologiska sidan är det fortfarande rätt så tunt vad det gäller glutenfritt.

Något högre priser

Malin Båtmästar har full förståelse för att de glutenfria produkterna oftast kostar lite mer. Till exempel havre som är svår att få helt glutenfri.

- Det går inte att jämföra billigt framställt vete med teff som kommer långt bortifrån, säger Båtmästar.

Får inte vara lat

Trots att de glutenfria mjölerna är annorlunda så går det mesta ändå att baka, konstaterar Malin Båtmästar. Hon efterlyser istället produkter för de som inte orkar göra allting själv.

- Ibland orkar inte jag heller, och då skulle det vara skönt med glutenfri micropizza, säger Båtmästar.