Brist på inspiration vid frukt- och grönsaksdisken? Hur skulle det vara att tänka nordiskt? Men vad innebär det? Iris Erlund, specialforskare vid Institutet för hälsa och välfärd och insatt i den nordiska kosten ger några tips.

Då vi utesluter alla vanliga utländska frukter vad har vi då kvar som både är nordiskt, hälsosamt och gott?

Bild: YLE/Heli Roiha

- Äpplen. En fjärdedel av året har vi inhemska äpplen som är jättebra. Många hälsosamma ämnen finns i skalet och inhemska äppel behöver inte skalas.

- Det andra är ju förstås bär. Blåbär t.ex. Om man jämför de nordiska blåbären med amerikanska så ser man att våra är mörka på insidan. De innehåller mycket mer färgämnen, en sorts flavonoider som antas vara speciellt hälsosamma.
 
- Men överlag vilka nordiska bär som helst. Jordgubbar t.ex. Det är en ganska stor del av vårt c-vitaminintag som faktiskt kommer från jordgubbar.

Rawkaka av blåbär Bild: YLE/Strömsö

Håller de c-vitaminnivån i frysen?
 
- Nivån sjunker ju längre tid de är i frysen, men nog finns det lite kvar också.
 
- I alla bär finns det flavonoider och fenoliska ämnen som man antar att ska vara hälsosamma. Och fiber! Den vattenlösliga eller gelébildande fibern som det pratas mindre om och som finns i grönsaker och frukter. Den gör att sockret upptas långsammare och att det dåliga LDL-kolesterolet sjunker.
 

Kål odlas i många trädgårdar. Bild: YLE/Strömsö

- Purjo, olika kålsorter (t.ex.broccoli, blomkål och grönkål) och paprika får man ju inhemskt. Bra att äta många olika sorter så att man får variation i kosten. Där kan man förövrigt ta intryck av medelhavsdieten. I den blandar man ju många olika sorters grönsaker och kryddor, uppvärmda och råa.

Ärter superfood

I frysdisken finns guld att gräva…

- Ärter, de är egentligen superfood! De innehåller just den vattenlösliga fiber som balanserar blodsockret.

Grönsaker i Strömsös kök. Bild: YLE/Strömsö

Rypsolja istället för fisk?!

Om vi gör en utvikning utanför frukt- och grönsaksdisken så hittar vi en sak som vi har i den nordiska kosten och som t.ex. italienare och greker inte har i sin medelhavsdiet. Rypsoljan. Den är specialforskare Iris Erlunds favorit gällande ingredienser i köket. Rypsoljan har nämligen något som olivoljan inte har.

- Rypsoljan innehåller långkedjade fettsyror som i kroppen delvis förvandlas till likadana fettsyror som de som man får då man äter fisk. Så om man äter väldigt litet eller ingen fisk alls kan man delvis kompensera det genom att använda rypsolja. Olivoljan för sin del innehåller överhuvudtaget inte långkedjade fettsyror.

Sparris- och blomkålsterrin Bild: YLE/Strömsö

- Den får inte bli brun o börja ryka.

Hör intervjun med specialforskare Iris Erlund vid Institutet för hälsa och välfärd (THL) i nyaste Kvanthopp (30 dagar på Arenan). Det enskilda inslaget även här intill artikeln.

Pernilla Karlsson från Stiftelsen är inte känd för sina matlagningskunskaper. När hon får träffa Samuel Mikander som är med i Finlands kocklandslag ser hon sin chans att fråga alla de viktiga köksrelaterade frågor hon kommer på, och snäll som han är svarar Samuel lydigt.

När kocklandslaget tränar finns det ingen Gordon Ramsay med. Istället för att någon står och skriker röd i ansiktet, brukar man ge varandra uppbyggande kritik.

- Det kan vara tungt ändå, man står ju i hetta hela dagarna när man är kock också, säger Samuel.

Prillans svåra frågor

Använder du mikro?
- Jag äger ingen mikrovågsugn och vi har heller ingen på restaurangen. Det är ett snabbt och effektivt sätt att värma mat men det förstör allt det goda.

Hur värmer du leverlådan du köper från butiken om du inte har en mikro?
- Jag köper inte färdig mat.

Hur kollar man om en biff är klar utan att göra ett snitt i den?
- Lättast är det med termometern, men vi kockar lär oss att känna efter med fingret. Det kräver lite mer erfarenhet.

I mitt hem har jag bara två kokplattor, är det en dålig sak?
- Vintertid klarar du dig jättebra, du behöver bara laga soppor och grytor då. Men om du kockar i moment går det också, du kan hålla biffen varm i ugnen medan du gör såsen och potatisarna.

Hur öppnar jag en konservburk utan konservburköppnare?
- Jag har använt kniv och våld. Använd inte din bästa kniv eftersom den är förstörd efteråt.

Vi tipsar Pernilla om att gå ut och köpa en konservburköppnare. Vi inte vill att hon ska förstöra den enda kniven hon äger på att öppna tonfiskburken.

- Mikro?!! Nej, jag har absolut inte en sån, sa Samuel. - Hur lagar du då din mat, frågade @prillan90 av landslagskocken. #europassämstakock #läppstiftelsen #stiftelsenx3m #kocklandslaget

A photo posted by @stiftelsenx3m on Nov 11, 2014 at 7:15am PST

En ny generations gatumat som säljs av privatföretagare i sina matbilar på stadens torg. Det här är stadens matstrateg Timo Santalas vision för nästa sommar i Helsingfors.

Timo Santala jobbar nu hårt med att luckra upp stadens byråkrati. Med positiva erfarenheter från Restaurangdagen och Street Food Carnival vet han att det finns en efterfrågan på så kallade food trucks eller matbilar i staden.

Problemet är något så alldagligt som att få tillstånd att parkera på torget.

- Vi behöver lösa frågan om hur matbilarna ska få använda stadens torg. Torgen är en naturlig mötesplats för stadens invånare och där ska också matbilarna få finnas, förklarar Santala.

Timo Santala gissar att vietnamesisk mat är den nästa stora trenden. Pop up-köken är bra trendvisare. Till exempel sålde pulled pork stort på Restaurangdagen 2011 och blev superpopulärt bland allmänheten följande år. Timo Santala Bild: Yle/Carina Bruun

Kafé i cykelkorgen

Redan nu kan den mobila kocken parkera sin food truck i en helt vanlig parkeringsruta och sälja sina varor. Vill man nå torgpubliken får man vara lite kreativ.

- Till exempel kan man ha ett litet kafé i sin cykelkorg. Det krävs inga tillstånd för att parkera sin cykel på torget, ler Santala.

Innan Timo Santala började som stadens matstrateg jobbade han som en av drivkrafterna bakom Restaurangdagen. Han tror själv på tidtabellen och har inte ännu låtit sig kuvas av stadens byråkrati.

- I en så här stor organisation finns det alltid de som motsätter sig förändring, men på samma gång har jag fått mycket stöd. Sen ska vi inte glömma att en stor del av förarbetet redan gjorts då stadens invånare har visat sitt intresse för gatumat, säger Santala.

Ella Grüssner Cromwell-Morgan kombinerar här olika smaker till julhelgen. Marinerad getost med mousserande vin, marinerade oliver med sherry och rödlöksmarmelad till glöggen.

Ellas juldelikatesser

2 min 42 s

Spela upp klipp på Arenan: Ellas juldelikatesser

Julhelgen är en tid när vi gärna vill träffa alla de som står oss närmast. Vi bjuds på adventsmiddagar, glöggfirerier och julkalas – och det känns alltid bra att ge värdparet en liten gåva för att visa sin uppskattning.
Här presenterar vi tre gåvotips där värdfolket inte bara får en dryck, utan en genomtänkt smakhelhet att njuta av när gästerna gått hem. Som bonus kan värdparet också få ett vackert kort där kombinationerna och recepten finns nedskrivna.

Presentpaket till jul Bild: YLE/Strömsö

Det alkoholfria ekopaketet

I gåvokorgen: Vinfabrikens alkoholfria eko-vinterglögg, Peltola Blue blåmögelost eller annan ekologisk blåmögelost, hemkokt rödlöksmarmelad och ekologiska pepparkakor.

Kombinationen: En söt dryck får bättre smakbalans och smakpartnern är salt och söt. Sött och sött tar ut varandra och fräschören framträder. Vi kokar en söt rödlöksmarmelad med stjärnanis och glögg i, för att få ytterligare ett smakmöte mellan dryck och mat. Läckert!

Rödlöksmarmelad

Gåvopaket till jul Bild: YLE/Strömsö

Sherrypaketet

Vi tänker ofta på kvalmigt sött starkvin från gammelfarmors skafferi när någon nämner sherry. Men torr sherry är en oupptäckt, prisvärd pärla från den spanska sydkusten. På väg att bli trendig igen!

I gåvokorgen: La Ina Fino dry Sherry (eller annan torr sherry) och julmarinerade oliver

Kombinationen: Dessa smakrika, spännande dryckeshantverk från södra Spanien är ofta utmärkta följeslagare till skandinavisk mat där andra viner har svårt att passa in – som inlagd strömming, gravad och rökt fisk och sill. Smaker som vi ofta njuter av till jul. Men för att vänja våra smakpalletter med de något udda sherryaromerna introducerar vi dem med en klassisk kombination. Torr sherry och marinerade oliver – här med en julig touch av apelsin, citron och ingefära.

Marinerade oliver

Gåvopaket till jul Bild: YLE/Strömsö

Bubbelpaketet

Mousserande vin ger oss en högtidlig känsla av fest och firande – något som julen är fyllt av.

I gåvokorgen: Morin Crémant de Loire Rosé Brut (eller annat mousserande vin), getost i örtolja och fröknäcke

Kombinationen: Mousserande viner har ofta hög syra som ibland kan bedöva delar av smakupplevelsen. Men om vi äter något syrligt till så neutraliseras syran och smakerna får större utrymme. Därför utgörs denna smakpartner en syrlig getost inlagd i örtolja med lime. Både drycken och osten kommer till sin rätt och smakerna får stort utrymme. Land möter land är en bra utgångspunkt när man ska tänka ut kombinationer. Vinet är från Loiredalen där smakkulturen hyllar getost i många olika smakformer.

Marinerad getost

Ha en ljuvlig jul! Ella Grüssner Cromwell-Morgan

Ellas delikatesser

Ella och Anne lagar tre smakkombinationer med getost, oliver och rödlök.

För att restauranger som nischat in sig på fine dining skall överleva så måste beskattningen ses över. Det anser krögarna Ville Relander och Johan Borgar.

Jag betalar mer än gärna för en flaska gott vin som har en intressant bakgrund och annars inte är tillgängligt i Finland. - Krögaren Ville Relander om vinpriser.

Då restaurang Luomo tidigare i månaden satte lapp på luckan slocknade ytterligare en Michelinstjärna på Helsingforshimlen. På den enstjärniga restaurangen Chef & Sommelier anser restaurangchefen Johan Borgar att beslutsfattarna kunde sluta hopa och ro när det kommer till beskattningen inom restaurangbranschen.

- Det har varit mycket trixande med olika moms, alkoholbeskattningen och nu det här med avdraget för representationskostnader, säger Borgar och syftar på att man ännu år 2013 fick dra av hälften av en middagsnota som representationskostnader i beskattningen.

Under år 2014 var avdraget inte tillåtet, men från och med januari 2015 får man igen dra av representationskostnader i beskattningen, vilket leder till att det igen är attraktivt att till exepmel föra sina kunder ut på en fin middag.

- Vi berördes egentligen inte så mycket av det då största delen av våra kunder är privatpersoner, tillägger Borgar.

Om det här med spritbeskattningen

Enligt sommelieren Johan Borgar är fine dining en helhetsupplevelse som består av mat, vin, service och utrymmet. Han tror till exempel inte att vinflaskans pris i så stor utsträckning påverkar

Han får delvis medhåll av Ville Relander, krögare på Royal ravintolat.

- Jag betalar mer än gärna för en flaska gott vin som har en intressant bakgrund och annars inte är tillgängligt i Finland. Men om det handlar om ett bulkvin som krögaren lagt en grym marginal på så förstår jag att folk inte vill betala för det, säger Relander.

Han är också medveten om att det kan vara svårt att påverka beskattningen.

- Bra mat, god service och superupplevelser är det sätt vi får folk tillbaka till restaurangerna, tror Relander.

Förr var det franska köket synonymt med lyxkrogar.

För en hemmafixare i köket kan det gå lite hur som helst. Bättre eller sämre. Ibland lyckas man trots att man bytte timjan mot persilja och parmesan mot edamerost. Hur det var meningen att det skulle smaka blir fullständigt ointressant, eftersom det ju blev gott. Ibland lyckas man sämre. Fast man följer receptet till punkt och pricka och har glada gäster kring bordet. Läge för efterrätt!

"All mat som står på bordet är god", var en viktig princip hos oss så länge vi var fem runt bordet. Det var DEN maten som skulle ätas, inte kex och cornflakes om en kvart. Den som klagade på maten stod för kockandet följande dag. Principen ledde till att ungdomen åt med god eller fejkad aptit och sällan stod vid spisen. För sällan kanske, för de få gånger det hände blev det oftast läge för efterrätt.

Det finns säkert fler anledningar till att alltid ha en dessert i beredskap. Jag tror man ganska långt kan gå på känsla i det här fallet - man bara vet när det är läge för efterrätt.

På söndag ger Strömsö tips på flera goda efterrätter av både komplicerat och superenkelt slag.

Efterrätter

Banana split deluxe
Bärsorbet och burkpäron
Fruktchips
Avokado

Programmet sänds söndagen den 25 januari kl. 17.30 och i repris måndagen den 26 januari kl. 22.00.

Pumpa, squash och frilandsgurka är lättodlade i vårt nordiska klimat och brukar ge stora skördar. I slutet av sommaren står man där med enorma mängder zucchini och pumpor som tycks ha tagit över hela trädgården. Då är det bara att kavla upp ärmarna och sätta igång att lägga in, frysa ner och fylla förråden.

Squash kommer ursprungligen från Amerika, och utgjorde tillsammans med bönor och majs basen i både urbefolkningens och nybyggarnas föda. Indianerna kallar dem för de tre systrarna.

Pumpa tillhör samma familj, och zucchini är egentligen en sorts squash som heter zucchini så länge den är liten och späd. Pumpa och de varianter av squash som har orange fruktkött är de nyttigaste eftersom de innehåller höga halter av betakaroten.

Pumpa för äldre män

Det orange köttet i pumpan är väldigt rikt på antioxidanten betakaroten, och är därför antiinflammatoriskt och stärker cellernas försvarsmekanismer. Pumpafröna har samma effekt men stärker också lederna, hjärtat och blodcirkulationen.

Mest intressanta är de kanske för att de kan motverka godartad prostataförstoring, ett ämne i fröna hämmar ett enzym som påverkar tillväxten i prostatacellerna. Några portioner pumpa varje vecka och en eller två matskedar pumpafrön om dagen kan alltså vara välgörande särskilt för äldre män.

Helt obehandlade kan pumpafrön vara lite tråkiga, ungefär som att tugga på en bit kartong. De gröna är godast, och om man rostar dem en stund i en stekpanna tills de börjar poppa (som popcorn) blir de härligt knapriga och får en fin nötsmak. Rostade pumpakärnor är goda att strö över en sallad, eller bara äta som snacks. Eftersom de innehåller en hel del fett är de ganska mättande, vilket ju kan passa bra i en sallad.

Mättande fibrer

Squash och zucchini är inga näringsbomber och brukar oftast användas som utfyllnad i mat. De innehåller liknande ämnen som pumpa, men inte lika mycket. Däremot är det mycket energi i squash, och fibrerna ger en bra mättnadskänsla.

Testa att ugnsrosta squash, grilla den i tunna skivor eller panera och steka squashskivor som ett alternativ till stekt strömming för vegetarianer. Zucchini passar bra i raw-mat, och man kan göra en fräsch zucchinipasta som är helt glutenfri och går att använda istället för vanlig pasta till bolognese, carbonara eller lasagne.

Bra vätskeersättning

Gurka har mer att bidra med än man kan tro. Den är väldigt rik på mineraler och vätska, så en gurka kan fungera som vätskeersättning under varma dagar, efter hårda träningspass eller vid diarré. Gurka innehåller också kalium och magnesium som motverkar benkramper, något som lätt uppstår vid uttorkning.

Fibrerna i gurkan hjälper till vid matsmältningen och kan lindra eller motverka förstoppning. De ger också en bra mättnadskänsla. Låt skalet på gurkan vara kvar, eftersom det är där de flesta mineralerna sitter. Hela gurkan är basbildande i kroppen och kan motverka sur mage.

Och det där med att ligga och vila med gurkskivor på ögonen? Jo, där finns faktiskt en poäng. Fruktköttet i gurkan dämpar hudirritationer och innehåller inflammationshämmande C-vitamin.

Näringsinnehåll

Squash och zucchini - vitamin B1, B2, B6, C, K, betakaroten, folat, koppar, magnesium, mangan, fosfor, kalium, fibrer

Pumpa - vitamin B1, B3, B5, B6, C, betakaroten, folat, koppar, mangan, kalium, fibrer, omega 3

Pumpafrön - vitamin E, K, koppar, järn, magnesium, mangan, selen, fosfor, zink, omega 3, protein, steroider, steroler

Gurka - vitamin A, C, folat, magnesium, mangan, molybden, kalium, kisel, fibrer

Läs också
Få rätt pH-balans i kroppen
Zucchinitagliatelle med rostade pumpakärnor
Inlagd gurka

Börjar det klia i fingrarna när marssolen tittar fram? Fram med fröpåsarna då!

Nästa vecka (10-16.3.2014) firas örtveckan och örter lämpar sig bra för sådd i krukor på fönsterbrädan, i väntan på varmare väder.

Föreningen Inhemska Trädgårdsprodukter utser under året olika temaveckor då grönsaker och andra matväxter lyfts fram och nu är det alltså örternas tur.

På Torrbacka örtgård i Ingå är de första fröna redan sådda.

- Örter är en växande trend, säger syskonparet Martina och Fredrik Herse som driver Torrbacka trädgård.

Tillgången av färska örtskott året om är god: basilika, citronmeliss, dill, dragon, gräslök och andra lökar, isop, kryddsalvia, kryddkrassing, kyndel, körvel, lager, mejram, myntor, oregano, persilja, rosmarin och timjan finns i handeln året runt. De odlas främst i växthus, så också på Torrbacka.

Syskonen Herse sår örterna från frö i såningsbrickor och efter några veckor planteras de ut i större krukor.

Örterna sås i etapper från slutet av februari fram till slutet av juli och försäljningssäsongen räcker från maj till oktober. Båda syskonen har i det här skedet andra jobb vid sidan om örtodlingen men Martina drömmer om att helt kunna livnära sig på växthusen.

Stora krukor hellre än små

Kryddorna säljer de i stora krukor som håller länge och inte behöver vattnas lika ofta som de pyttesmå krukorna som oftast säljs i affärerna.
- Vi har alla de vanliga kryddörterna som basilika och persilja, timjan, dragon och gräslök men sammanlagt har vi femton olika örter i sortimentet, säger Martina Herse och nämner till exempel thaibasilika och röd basilika som odlas i mindre volymer.

Distribution tar tid

Kryddörterna säljs i ett flertal affärer på ett område som sträcker sig från Ekenäs till Grankulla.

- Det tar en massa tid att köra ut varorna, säger Martina men antyder att det nog förs diskussioner mellan olika aktörer i området om eventuella framtida samleveranser.

De har också övervägt att sköta distributionen som köptjänster. Direktförsäljningen är också viktig och kontakten med kunderna kan ge guldkant åt odlingen.

- Folk tycker om att prata om mat och recept och många sysslar själva med hemodling, säger Fredrik som gärna utbyter erfarenheter med kunderna.

Örter på Västankvarn

På Västankvarn gård i Ingå pågår ett projekt som kallas Västankvarn - en västnyländsk matkälla och där uppmärksammas också örtveckan genom att lyfta fram några mindre vanliga örter. Dem kan man läsa om här.

Projektledare Ulrika Grönvik på Västankvarn- en västnyländsk matkälla tipsar också om att det bland våra vilda växter finns flera örter som är värda att ta tillvara.

- Den främsta vilda primören är brännässlan som är full av högvärdiga näringsämnen och kan användas som allmänt kosttillskott, hälsar hon.

Slow food och närproducerat och ekologiskt och lokalt - även maten vi äter ska numera ha en viss framtoning och image.

Tanken bakom seminariet var att profilera den västnyländska närmaten och tillföra ett mervärde både för turismen och primärproducenterna.

Konsulten Patricia Wiklund fick till och med de västnyländska matföretagarna att sjunga. Bild: Yle/ Maria Wasström

Inbjudna gäster var närmatsproffsen Harriet Strandvik och Lena Brenner som redan en längre tid sysslat med olika närmatsprojekt i större och mindre skala. Lena Brenner är bland annat kvinnan bakom den stora skördefesten som arrangerats i 16 år på Åland och som resulterat i strida turistströmmar både från när och fjärran.

- Man måste vara målinriktade och gå samman och representerar ett brett spektrum inom branschen, säger Strandvik.

I Västnyland är en ny webbportal för närproducerat också rykande aktuell. Det är frågan om webbplatsen Localfood.fi vars syfte är att med tiden samla så gott som alla närmatsproducenter i Västnyland. Projektet är Noviastudenten Janica Söderlunds examensarbete i sina studier till grafisk designer.

– Eftersom närmat för tillfället är på tapeten valde jag att bygga upp en webbplats där jag ville samla närmatsproducenter på ett och samma ställe. För att göra det lättare för användaren att hitta alla och därifrån hitta till producenternas egna webbplatser, berättar Söderlund.

Nästa vecka firas gurkveckan. För den som vill så tidig gurka gäller det att inleda med sådd inomhus redan nu.

Föreningen Inhemska Trädgårdsprodukter utser under året olika temaveckor då grönsaker och andra matväxter lyfts upp och nästa vecka (31.3-6.4.2014) är det gurkfamiljens tur.

Gurkan klarar sig bra på friland men den som odlar gurka utomhus får ge sig till tåls tills det blir varmare. För den som sår inomhus eller i växthus börjar det däremot vara dags.

Grönsaksodlare Ingrid Träskman i Ingå är nästan veteran när det gäller odling av allehanda grönsaker.

Västeråsgurka från Ingå

Gurkfamiljen är väl representerad i Ingrids odlingsplan och har så varit i många år. På gården Västerås i Ingå odlar hon frilandsgurka, pumpa, squash, gul squash och vattenmelon.

- Här odlas alltså riktig Västerås-gurka, småskrattar hon.

Förutom gurkor odlar hon dill och persilja, sallader, kål, broccoli, aubergine, bönor och diverse annat ätbart.

Enligt Ingrid Träskman är gurkorna är inte särskilt krävande växter och många fritidsodlare överraskas av hur stor skörden av till exempel squash och pumpa kan bli. Men det gäller att skära av squashfrukten medan den ännu är i lämplig storlek – annars kan den växa sig för stor och ta energi från de nyare exemplaren. Eftersom gurkväxterna innehåller så mycket vatten kunde man förledas att tro att de behöver extremt mycket bevattning men enlig Ingrid är gurkan rätt anspråkslös. Jämn bevattning ger ändå bäst resultat. säger hon.

Hon sår dem i såningsbrätten med en trogen såningsmaskin, misstänkt lik en dammsugare av äldre modell. När plantorna vuxit till sig planteras de ut i svart plast som fungerar som solfångare.

Under årens lopp har Ingrid också haft andra jobb vid sidan av grönsaksodlandet men istället haft möjlighet att anställa duktiga ungdomar att hjälpa till med odlingen.

- Det enda bekymret är att ingen kör traktor. Trots att man studerar till hortonom behöver man inte kunna köra traktor, säger Ingrid som själv jobbat som lärare för hortonomstuderande på Novia i Ekenäs.

- Dubbeljobbet gjorde att jag höll på att köra mig riktigt slut. I år jobbar jag inte dubbelt utan sparar på kostnaderna genom att göra mera själv.

Under åren har också hennes fyra barn varit involverade i odlingen på olika sätt.

Närodlat är lättsålt

Ingrid Träskman grönsaksodlingar omfattar fem hektar åker. Ett växthus står på gården nedanför bostadshuset men efterhand som sommarvärmen flyttar in flyttar plantorna ut på friland.

Träskman säljer sina produkter direkt till några mataffärer och det har fungerat bra.

- Jag har aldrig haft problem att få grönsakerna sålda. Egentligen skulle jag kunna sälja betydligt mera.

I butikerna markeras produkterna med hennes namn på prisskylten vilket ger kunderna en kvalitetsgaranti. Det sporrar också odlaren att upprätthålla god kvalitet.

Under skördetid lastar hon paketbilen full tre gånger i veckan och kör runt till affärerna. Ibland har hon prövat på att leverera till huvudstadsregionen men konstaterat att hon hellre använder sin tid till att odla än att köra bil.

- Det är så intressant att odla grönsaker. Varje år lär jag mig något nytt, säger hon och häller ut några frön i handen.

Gurkan består mest av vatten

Ulrika Grönvik som jobbar för projektet Västankvarn - en västnyländsk matkälla bidrar med anledning av temaveckan med fakta och tips om gurkan:

Färsk gurka innehåller förutom 94-97 procent vatten och en till två procent socker även A-, C- och K-vitamin samt rikligt med mineralämnen. Botaniskt sett är gurkan ett 3-rummigt bär och kan ha vit eller gul men vanligtvis grön skalfärg .

Gurkan är en odlingsvärd växt också från produktförädlingssynpunkt. Bland olika förädlingsmetoder är syrning eller mjölksyrejäsning högt uppe på listan. Välj ett jodfritt salt och var noga med hygienen!
I början av jäsningsprocessen bildas mycket koldioxid och behöver därför lite extra utrymme i kärlen. Burkarna skall vara täta och får inte släppa in luft. Vatten bör fyllas på så att vätskan täcker grönsakerna.

Frilandsgurka, drivgurka, gräskar, inläggningsgurka - kärt barn har många namn och den mest kända inläggningsgurkan i Sverige är Västeråsgurkan som fick start år 1714 genom slottsträdgårdsmästaren Bohnsacks initiativ. Under 1700-talet ”syltades” gurkor genom saltning och syrning och den äkta Västeråsgurkan är alltid syrad. Först på 1860-talet började ättika och socker tillsättas i gurkinläggningar.

Felix fick en fix idé

Konservkungen, Herbert Felix grundade sitt imperium i Eslöv 1939 där han hittat perfekt jord för gurkodling. Felix använde sin farfars recept för att lägga in hela gurkor. Gurkorna skulle ha en viss storlek och Felix hade bekymmer med de gurkor som var för stora. Då kom han på att man istället kunde skiva de stora gurkorna och idag finns mer än tio olika gurkförädlingar i företagets tillverkning.

I maträtter som Seljanka och Stroganoff ingår naturligtvis saltgurka lika självklart som på en leverpastejsmörgås. Andra kändisar i gurkvärlden är cornichons, små inlagda gurkor.

I väntan på inläggningstider kan man göra en snabbinlagd gurka med 2 msk ättika, 2 msk socker, 1 dl vatten och rikligt med finklippt dill blandat i en skål. Hyvla direkt i skålen ½-1 slanggurka och rör om.
Färdigt!

De korkförsedda mjölkförpackningarna som i allt högre grad har dykt upp på butikshyllorna delar konsumenternas åsikter. En del tycker att det är praktiskt att man kan placera en halvdrucken förpackning liggande på kylskåpshyllan utan risk för läckage, medan många av dem som ställer sig kritiska till korken anser att det är oekologiskt med onödig plast och de funderar på hur återvinningen nu ska gå till.

Korken har införts gradvis. I början av 2013 fick specialmjölken kork och i februari i år försågs även de vanliga mjölk- och surmjölksförpackningarna med skruvkork. Frågan är nu om konsumenterna blir så begeistrade att även de mindre mjölkproducenterna kommer att se sig tvungna att följa efter.

Korken kan återvinnas med burken

Det som har förbryllat många mjölkdrickare är vad man ska göra med avfallet, det vill säga de tomma burkarna. Ira Kekarainen som är rådgivningsansvarig på avfallshanteringsstationen Stormossen i Vasa tröstar oroliga konsumenter med att det inte alls behöver vara krångligare än förr.

- Om man kastar förpackningen i kärlet för brännbart avfall så spelar det ingen roll om korken är fast i burken eller inte, förklarar Kekarainen.

Även om man väljer att skölja ur och låta förpackningarna torka så kan man även i fortsättningen sortera dem som kartongavfall och då låta korken sitta kvar. Då upptar de visserligen mer plats, så den som föredrar kan gott och väl ta bort korken före förpackningen läggs i kärlet för kartongavfall. I det fallet skall korken läggas i kärlet för brännbart avfall.

Finländarna vill ha sin dagliga mjölk

Ingenstans i världen dricks det lika mycket mjölk som i Finland. En finländare dricker i medeltal 130 liter mjölk och 11,3 liter surmjölk om året. Det motsvarar ungefär två glas om dagen.

Främst är det lättmjölk och mjölk med en procent fett som sjunker i de finländska magarna.

Hur föredrar du din mjölkburk? Rösta här under och motivera gärna i kommentarsfältet.

Som en mörk spegel ligger den i en låda med näverimiterande dekoration. Den är proteinrik, har rejält med kostfiber och är kalorifattig. Memma ligger faktiskt riktigt rätt i dagens matmedvetna kultur.

Trots att memmasäsongen nuförtiden är ganska lång, så är det rätt få som känner till att memman är proteinrik och kalorifattig.

- Memma är ju egentligen en råggröt, säger Jonna Olsio på Närpes Brödfabrik. När man tillverkar memma skållas först rågmjölet i varmvatten, sedan får det svälla innan man tillsätter tillsätta malt, apelsinskal och sirap. Sedan kokas den i ugnen i ca 2 timmar och när det kokar upp är det bråttom att få ut memman ur ugnen, säger Jonna Olsio. Memman ska ha en glansig yta och inte se torr ut, för då har den varit för länge i ugnen och är inte längre god.

På Närpes Brödfabrik tillverkas en till två 80 liters grytor memma per dag. Och memmasäsongen börjar långt före påsk.

- Redan efter nyår eller t.o.m. i mellandagarna börjar kunder fråga efter memma. Memman kom till våra trakter österifrån på 1700-talet. Memman ansågs som hälsosam och under fastetiden åt folk memma istället för rågbröd.

Hur mycket ”får” man förändra en traditionell rätt?

- Av tradition har memman ätits med grädde, men det här har förändras under senaste tio åren. Det beror kanske på att det fanns en tid när det inte var så populärt att äta memma, vilket gjorde att tillverkarna försökte hitta nya kombinationer för att återuppväcka intresset.

I dagens mattrender då traditioner är viktiga, liksom också ”less is more” så kan man gärna kombinera memma med exempelvis lingon- eller blåbärskvarg eller smält vaniljglass, säger Jonna Olsio. Memmamousse med mosade persikor eller memmaparfait fungerar också, eller varför inte använda memma i brödbaket.

- Man kan experimentera så mycket man själv vill, säger Jonna Olsio. Även om det traditionsenliga och naturnära är viktigt idag, liksom att känna till en varas ursprung, så är det också trendigt att bryta gränser idag.

De första Reko-ringarna har kört igång i Västnyland. Det innebär ett sätt att köpa närmat direkt från den som producerat maten, lite som torghandel men varorna är beställda i förväg.

Thea Salonen välkomnar initiativet med närmatshandel. Thea Salonen Bild: Yle/ Maria Wasström

Gustav Holmbom lovar nypotatis till midsommar. Dottern instämmer. Gustav Holmbom med dotter Bild: Yle/ Maria Wasström

På Reko-träffpunkten i Pojo var både antalet producenter och konsumenter något större än i Västankvarn men de som kommit till Västankvarn hade också möjlighet att köpa gårdsmjölk. Hinkvis av skummande vit mjölk hälldes upp i medhavda hinkar och ingen av de närvarande verkande ha skrämts bort av smittorisken. Den som ville uppmanades ändå hetta upp mjölken till 72 grader för att vara på den säkra sidan.

Utan mellanhänder

Rickard Backman var en av dem som kom till Västankvarn för att avhämta sitt förhandsbeställda kött.

- Jag handlar helst direkt av odlarna. Jag är själv också bonde. Om det far via handeln så ska de också ha sin del av kakan. De får ändå alldeles för mycket, säger Backman.

Thea Salonen är förtjust över möjligheten att köpa ekologiskt och närproducerat kött på rimligt avstånd från hemmet. Hon har hört om Reko-konceptet från Österbotten och är övertygad om att hon själv kommer att fortsätta att handla på det viset.

Till sommaren väntas handeln bli livligare då mängden färskprodukter ökar. Potatisodlare Gustav Holmbom fanns på plats i Västankvarn men den här årstiden får man nöja sig med fjolårets potatis. Till midsommar ska det nog finnas nya, lovar han.

Reko-träffarna i Västnyland har leverans varannan vecka och en länk till Reko Västnyland hittar du här och till Reko i Pojo här. Även i Ekenäs har en grupp bildats men leveranserna inleds först i sommar.

Läs mera om konceptet här

Både naggande god och gränslöst nyttig? Fullproppad med C-vitaminer, fibrer, mineralämnen och samtidigt delikat och lätt?

Javisst! Den moderna jordgubben med sin trinda mage är en riktig gudagåva till mänskligheten. Och som så mycket annat gott här i världen blev jordgubben till mer av en slump.

Innan det som vi kallar jordgubbe fanns åt man smultron - sådana växte vilt och allmänt också i Norden. Men en vacker dag kom franska äventyrare tillbaka till Europa med några smultronplantor från Mexiko, och efter ett tag såg ett nytt bär dagens ljus.

Rainer Knapas, kulturhistoriker Rainer Knapas, kulturhistoriker Bild: Yle/Ann-Lis Fredriksson

- Vi kan tacka vårt inträde i EU för många av våra moderna mat- och dryckesvanor. EU har betytt importjordgubbar till första maj och prismässigt överkomliga mousserande viner för alla intresserade, säger kulturhistorikern Rainer Knapas.

Att folk började peta ner jordgubbar i glaset med mousserande vin beror enligt Knapas på att de spanska jordgubbarna råkade finnas i handeln lagom till vårt valborgsfirande. Och att det visade sig vara en bra kombination.

- Man vet rätt lite om lättsinnets historia, men inte har det särskilt länge funnits några naturliga transportsystem för jordgubbar söderifrån. Inte ens eliten här uppe i norr hade möjlighet till färska jordgubbar året om, säger Knapas.

Jordgubbsplntor i trädgårdshandel Bild: Yle/Ann-Lis Fredriksson

- Före det var jordgubbar något som mormor kokade sylt av och som man åt till plättarna, säger Knapas.

Champagne inget för var man hos oss

Champagne var enligt Knapas en dryck de flesta såg på tv så sent som på 1960-talet - champagnen var oproportionerligt dyr och utom räckhåll för de flesta.

- Däremot kunde vanliga mänskor bekanta sig med billig rysk champagne under resor till Sovjetunionen. Många fick sina första kontakter till champagne just där, säger Knapas som själv smakade på drycken för första gången som skolgosse år 1962.

festdryck Bild: Yle

I Finland fanns vår egen Elysée visserligen redan på 1970-talet, men den hade ingen hög status. På 80-talet betydde champagne eller mousserande vin exakt ett glas på studentfester och 50-årsdagar.

- Cavan banade från och med 90-talet väg för den jämlika och demokratiska "skumpaepidemin". Mousserande vin blev ett sofistikerat alternativ till ölet och en borgerlig festdryck på bred basis, säger Knapas.

Närbild av jordgubbar Bild: Yle/ Katarina Andersson

Och hur blev jordgubben trind och söt?

Vad gäller jordgubbens födsel är det en ren tillfällighet att vi har detta röda bär i den form vi har.

Några nyfikna fransmän hade år 1714 spanat in nya världens vildjordgubbe (jättesmultron Fragaria chiloensis) och skaffat sig några av indianernas bästa framavlade plantor.

De fem plantor som överlevde sjöresan hem planterades bredvid det nordamerikanska scharlakanssmultronet Fragaria virginiana, som funnits i parken i Versailles i hundra år i det skedet.

Jordgubbsplanta i blom Bild: Yle/Ann-Lis Fredriksson

Den nya jordgubben Fragaria x ananassa var genetiskt mångsidig, och bäret var stort och sött. Jordgubben föddes och förädlingsarbetet fortsätter, de över 2 000 sorterna till trots.

Och här i Finland är jordgubben numera det viktigaste odlade bäret.

Övriga källor:
Blomqvist, Trädgårdens bär
www.pom.info/fruktobar/jordgubben
Ruokatieto Yhdistys 2014/puutarhamansikka

Möjligheten att träffas över en kopp kaffe i ett offentligt rum har funnits här sedan år 1773 då det första kaffehuset öppnades i Helsingfors.

Riktigt alltid har det inte funnits äkta vara i kopparna ens på caféer - till kaffevännernas stora förtvivlan.

Kaffe på Strömsövillans veranda Bild: YLE/Strömsö

Behövde inte prackas på folk

När kaffet introducerades i den östra rikshalvan Sverige-Finland på 1720-talet fattade befolkningen genast tycke för drycken.

Passionen för kaffe drabbade stegvis hög som låg och ett nationellt kaffeberoende såg dagens ljus. Ibland försökte statsmakten begränsa drickandet av olika skäl, men alla försök strandade på att folk envist höll fast vid sin sump.

Lottor delar ut kaffe till brobyggare i Taipaleenjoki 1941 Lotta delar ut kaffe till byggarbetare i Taipaleenjoki 1941 Bild: SA-kuva

Ransonering och brist

Vinterkriget betydde nämligen kafferansonering och 1941 försvann kaffet helt från marknaden. Världshaven blev farliga för fraktfartyg och Finland ville inte slösa valuta på kolonialvaror.

- Min mamma fick köpa 200 kilo kaffe ännu i slutet av 1940 för att hon var krögare, berättar Björn Holm, 86, om sin mor Hildur Holm.

Hildur Holm förestod järnvägsrestaurangen av första klass i stationshuset i Karis åren 1932-1941, och krögare hade förtur till ransonerade varor.

Av kaffet hon mottog (och som Björn, då 12, utrustad med skottkärra flyttade från tågperrongen in i restaurangköket) användes 195 kg i restaurangen och endast en femkilosburk (den stora burken på huvudbilden, red.anm.) fördes till hemmet.

Stationshuset i Karis med restaurang och café Karis tågstation Bild: Yle / Marica Hildén

Kaffet försvann från marknaden

I december 1941 delades den sista kaffesatsen ut till medborgarna; det blev 250 gram per person.

Det rådde krigstillstånd, bomber föll om nätterna, det var svårt att få ihop ingredienser till måltider och så kunde man inte ens koka sig en hygglig kopp kaffe!

Surrogatkaffe blev vardag. Till en början blandades exempelvis 25 procent kaffe och 75 procent annat i paketen och burkarna som såldes som kaffe.

Det "andra" var mest cikoriarötter, råg och korn, men också maskrosrötter och rostade samt malda fikon. Även ekollon, dadlar, lupiner och kikärter användes för att försöka åstadkomma kaffesmak.

Samlingen består av många rara föremål.

- Jag skickades med tåg från Karis till Hyvinge för att köpa surrogatkaffe när det gick rykten om att sådant fanns till salu, berättar Holm om våren 1941.

Ur Arkivet:
Att tillreda en surrogatmåltid

Bild: Yle/Hanna Nordenswan

Hur surrogatkaffe smakade? Det kan ni testa själva!
Sluta knarka kaffe! Gå över till kikärter!

Alla hurrade

Så äntligen var kriget över. Den första lasten med Rio-kaffe nådde Finland 1946 och välkomnades varmt - poliseskort behövdes för att hålla de jublande människomassorna i styr. Återigen fick alla 250 gram kaffe per man.

Först 1954 blev kaffet helt fritt i Finland.

Finländare konsumerar nu i snitt 10 kg rostat kaffe per person i året, mot i snitt fem kilogram i övriga EU. Mest köps det in brasilianska kaffebönor som sedan rostas här.

Baristan Erika redo att betjäna kaffetörstiga Erika tillreder islatte Bild: Yle/Ann-Lis Fredriksson

I dag finns förutom traditionellt rostat bryggkaffe även ekologiskt odlat eller rättvisemärkt kaffe, espresso, cappuccino, americano, café au lait, koffeinfritt kaffe. Och mycket, mycket mer.

Barista: Hur många sorter som helst

Erika Karttinen, 19, studerar nationalekonomi och jobbar som barista på ett trendigt café i centrum av Helsingfors.

Hon berättar att det mest är unga urbana vuxna som besöker caféet, men det finns också äldre personer bland kunderna. En del äldre kunder önskar vanligt bryggkaffe.

- Och så finns det de som frågar efter latte som är både fettfri och laktosfri. Men vår fettfria mjölk är låglaktosmjölk, och då brukar kunder välja fettfritt, säger Erika något häpen.

Specialkaffe på café Bild: Yle/Ann-Lis Fredriksson

Det frågas också mycket efter rättvisemärkt, ekologiskt eller koffeinfritt kaffe och kaffedrycker.

Erika själv väljer ofta vanligt svart kaffe.

Och matcha latte? Jo, det är grönt te i kaffet. Mycket hälsosamt lär det vara.

Eritrea först ute på kaffekartan

Från det nyaste till det äldsta: Arkeologiska fynd placerar det första bruket av kaffebönor till bergen i Eritrea för fyra tusen år sedan. Troligtvis var det glupska getter som tuggade på de röda bönorna, och de blev så pigga att en herde insåg att bönorna var värda ett smakprov.

Långt senare kom man på att rosta och koka bönorna. De rostade bönorna blev så populära att kaffedrickandet krävde egna offentliga rum.

Apparat för kaffetillredning Bild: Yle/Ann-Lis Fredriksson

Endast olja och droger drar in mer

I dag är kaffe näst efter olja världens viktigaste lagliga handelsvara. Grovt taget kan man säga att kaffe dricks mest i rika länder och produceras huvudsakligen i de fattigaste länderna.

Kolonialmakterna använde alltid kaffe som ett slagträ - de kunde välja vem som fick köpa och hur mycket det skulle kosta.

Det drick långt över två miljarder koppar kaffe varje dag i världen. Nu är det dags för en kopp till!




Källor:
Kaffe, från böna till kopp. Dicum & Luttinger
http://www.users.abo.fi/agripenb/historia.htm
http://www.se.jura.com/home_se_x/about-coffee/coffee-history_jwoc/coffee-history4_jwoc.htm
http://uppslag.kaapeli.fi/bin/view/Uppslagsverket/Kaffe
http://www.baristat.fi/kahvitieto/kahvin-historiaa/

Om ett par veckor finns det anrika ölet i detaljhandeln. Det är en autentisk rekonstruktion av världens äldsta bevarade öl från det s.k. champagnevraket. Det här hade inte kunnat ske utan ihärdig forskning på Statens tekniska forskningscentral som på basis av det 170 år gamla ölet skapade receptet.

De några ölflaskorna som receptet baserar sig på hittades i samband med dykningarna till det skeppsvrak som upptäcktes i den åländska skärgården sommaren 2010.

Stallhagen 1843 heter ölet. Och det är framställt av en unik sammansättning av malt, vete och mikroorganismer som normalt inte idag påträffas i ett öl.

-Vi isolerade och identifierade olika mikrober som är vanliga i öl. Ölet hade delvis skadats under den långa lagringen på havsbottnen, så det var en trevlig överraskning att hitta levande mjölksyrebakterier i vätskan. Bakterier av den här sorten var typiska i dåtida öl och de har använts i det nyskapade ölet, säger Annika Willhelmson, forskare på VTT.

Forskare på VTT hjälpte till att analysera ölets sammansättning Forskare Annika Wilhelmsson granskar historiskt Stallhagen öl baserat på vrakfynd Bild: Lehtikuva

På basen av analys kom man fram till att alkoholhalten motsvarade mellanölets. Också färgen och beska kunde rekonstrueras. Och de levande cellerna som fortfarande fanns kvar i flaskan hjälpte forskarna att bestämma vilken typ av jäst och bakterier som hade använts i tillverkningen av ölet. Man har alltså kombinerat en bit av tradition och historia med modern innovativ bryggningskunskap.

Lovande marknadsutsikter?

- Med dagens lansering har vi nog nått en milstolpe i dethär spännande projektet som tog fyra år, säger Jan Wennström, VD på Stallhagen.

Den första satsen är 120 000 flaskor, d.v.s. 45 000 liter och om mottagandet är positivt så blir det mer. Bryggeriet tror också på en lovande marknad i Europa och USA och varför inte Asien.

Läs också:

Åland säljer mera champagne

MOT: JK granskar Ålands champagnefynd

Brist på inspiration vid frukt- och grönsaksdisken? Hur skulle det vara att tänka nordiskt? Men vad innebär det? Iris Erlund, specialforskare vid Institutet för hälsa och välfärd och insatt i den nordiska kosten ger några tips.

Då vi utesluter alla vanliga utländska frukter vad har vi då kvar som både är nordiskt, hälsosamt och gott?

Bild: YLE/Heli Roiha

- Äpplen. En fjärdedel av året har vi inhemska äpplen som är jättebra. Många hälsosamma ämnen finns i skalet och inhemska äppel behöver inte skalas.

- Det andra är ju förstås bär. Blåbär t.ex. Om man jämför de nordiska blåbären med amerikanska så ser man att våra är mörka på insidan. De innehåller mycket mer färgämnen, en sorts flavonoider som antas vara speciellt hälsosamma.
 
- Men överlag vilka nordiska bär som helst. Jordgubbar t.ex. Det är en ganska stor del av vårt c-vitaminintag som faktiskt kommer från jordgubbar.

Rawkaka av blåbär Bild: YLE/Strömsö

Håller de c-vitaminnivån i frysen?
 
- Nivån sjunker ju längre tid de är i frysen, men nog finns det lite kvar också.
 
- I alla bär finns det flavonoider och fenoliska ämnen som man antar att ska vara hälsosamma. Och fiber! Den vattenlösliga eller gelébildande fibern som det pratas mindre om och som finns i grönsaker och frukter. Den gör att sockret upptas långsammare och att det dåliga LDL-kolesterolet sjunker.
 

Kål odlas i många trädgårdar. Bild: YLE/Strömsö

- Purjo, olika kålsorter (t.ex.broccoli, blomkål och grönkål) och paprika får man ju inhemskt. Bra att äta många olika sorter så att man får variation i kosten. Där kan man förövrigt ta intryck av medelhavsdieten. I den blandar man ju många olika sorters grönsaker och kryddor, uppvärmda och råa.

Ärter superfood

I frysdisken finns guld att gräva…

- Ärter, de är egentligen superfood! De innehåller just den vattenlösliga fiber som balanserar blodsockret.

Grönsaker i Strömsös kök. Bild: YLE/Strömsö

Rypsolja istället för fisk?!

Om vi gör en utvikning utanför frukt- och grönsaksdisken så hittar vi en sak som vi har i den nordiska kosten och som t.ex. italienare och greker inte har i sin medelhavsdiet. Rypsoljan. Den är specialforskare Iris Erlunds favorit gällande ingredienser i köket. Rypsoljan har nämligen något som olivoljan inte har.

- Rypsoljan innehåller långkedjade fettsyror som i kroppen delvis förvandlas till likadana fettsyror som de som man får då man äter fisk. Så om man äter väldigt litet eller ingen fisk alls kan man delvis kompensera det genom att använda rypsolja. Olivoljan för sin del innehåller överhuvudtaget inte långkedjade fettsyror.

Sparris- och blomkålsterrin Bild: YLE/Strömsö

- Den får inte bli brun o börja ryka.

Hör intervjun med specialforskare Iris Erlund vid Institutet för hälsa och välfärd (THL) i nyaste Kvanthopp (30 dagar på Arenan). Det enskilda inslaget även här intill artikeln.

Pernilla Karlsson från Stiftelsen är inte känd för sina matlagningskunskaper. När hon får träffa Samuel Mikander som är med i Finlands kocklandslag ser hon sin chans att fråga alla de viktiga köksrelaterade frågor hon kommer på, och snäll som han är svarar Samuel lydigt.

När kocklandslaget tränar finns det ingen Gordon Ramsay med. Istället för att någon står och skriker röd i ansiktet, brukar man ge varandra uppbyggande kritik.

- Det kan vara tungt ändå, man står ju i hetta hela dagarna när man är kock också, säger Samuel.

Prillans svåra frågor

Använder du mikro?
- Jag äger ingen mikrovågsugn och vi har heller ingen på restaurangen. Det är ett snabbt och effektivt sätt att värma mat men det förstör allt det goda.

Hur värmer du leverlådan du köper från butiken om du inte har en mikro?
- Jag köper inte färdig mat.

Hur kollar man om en biff är klar utan att göra ett snitt i den?
- Lättast är det med termometern, men vi kockar lär oss att känna efter med fingret. Det kräver lite mer erfarenhet.

I mitt hem har jag bara två kokplattor, är det en dålig sak?
- Vintertid klarar du dig jättebra, du behöver bara laga soppor och grytor då. Men om du kockar i moment går det också, du kan hålla biffen varm i ugnen medan du gör såsen och potatisarna.

Hur öppnar jag en konservburk utan konservburköppnare?
- Jag har använt kniv och våld. Använd inte din bästa kniv eftersom den är förstörd efteråt.

Vi tipsar Pernilla om att gå ut och köpa en konservburköppnare. Vi inte vill att hon ska förstöra den enda kniven hon äger på att öppna tonfiskburken.

- Mikro?!! Nej, jag har absolut inte en sån, sa Samuel. - Hur lagar du då din mat, frågade @prillan90 av landslagskocken. #europassämstakock #läppstiftelsen #stiftelsenx3m #kocklandslaget

A photo posted by @stiftelsenx3m on Nov 11, 2014 at 7:15am PST

En ny generations gatumat som säljs av privatföretagare i sina matbilar på stadens torg. Det här är stadens matstrateg Timo Santalas vision för nästa sommar i Helsingfors.

Timo Santala jobbar nu hårt med att luckra upp stadens byråkrati. Med positiva erfarenheter från Restaurangdagen och Street Food Carnival vet han att det finns en efterfrågan på så kallade food trucks eller matbilar i staden.

Problemet är något så alldagligt som att få tillstånd att parkera på torget.

- Vi behöver lösa frågan om hur matbilarna ska få använda stadens torg. Torgen är en naturlig mötesplats för stadens invånare och där ska också matbilarna få finnas, förklarar Santala.

Timo Santala gissar att vietnamesisk mat är den nästa stora trenden. Pop up-köken är bra trendvisare. Till exempel sålde pulled pork stort på Restaurangdagen 2011 och blev superpopulärt bland allmänheten följande år. Timo Santala Bild: Yle/Carina Bruun

Kafé i cykelkorgen

Redan nu kan den mobila kocken parkera sin food truck i en helt vanlig parkeringsruta och sälja sina varor. Vill man nå torgpubliken får man vara lite kreativ.

- Till exempel kan man ha ett litet kafé i sin cykelkorg. Det krävs inga tillstånd för att parkera sin cykel på torget, ler Santala.

Innan Timo Santala började som stadens matstrateg jobbade han som en av drivkrafterna bakom Restaurangdagen. Han tror själv på tidtabellen och har inte ännu låtit sig kuvas av stadens byråkrati.

- I en så här stor organisation finns det alltid de som motsätter sig förändring, men på samma gång har jag fått mycket stöd. Sen ska vi inte glömma att en stor del av förarbetet redan gjorts då stadens invånare har visat sitt intresse för gatumat, säger Santala.

Ella Grüssner Cromwell-Morgan kombinerar här olika smaker till julhelgen. Marinerad getost med mousserande vin, marinerade oliver med sherry och rödlöksmarmelad till glöggen.

Julhelgen är en tid när vi gärna vill träffa alla de som står oss närmast. Vi bjuds på adventsmiddagar, glöggfirerier och julkalas – och det känns alltid bra att ge värdparet en liten gåva för att visa sin uppskattning.
Här presenterar vi tre gåvotips där värdfolket inte bara får en dryck, utan en genomtänkt smakhelhet att njuta av när gästerna gått hem. Som bonus kan värdparet också få ett vackert kort där kombinationerna och recepten finns nedskrivna.

Presentpaket till jul Bild: YLE/Strömsö

Det alkoholfria ekopaketet

I gåvokorgen: Vinfabrikens alkoholfria eko-vinterglögg, Peltola Blue blåmögelost eller annan ekologisk blåmögelost, hemkokt rödlöksmarmelad och ekologiska pepparkakor.

Kombinationen: En söt dryck får bättre smakbalans och smakpartnern är salt och söt. Sött och sött tar ut varandra och fräschören framträder. Vi kokar en söt rödlöksmarmelad med stjärnanis och glögg i, för att få ytterligare ett smakmöte mellan dryck och mat. Läckert!

Rödlöksmarmelad

Gåvopaket till jul Bild: YLE/Strömsö

Sherrypaketet

Vi tänker ofta på kvalmigt sött starkvin från gammelfarmors skafferi när någon nämner sherry. Men torr sherry är en oupptäckt, prisvärd pärla från den spanska sydkusten. På väg att bli trendig igen!

I gåvokorgen: La Ina Fino dry Sherry (eller annan torr sherry) och julmarinerade oliver

Kombinationen: Dessa smakrika, spännande dryckeshantverk från södra Spanien är ofta utmärkta följeslagare till skandinavisk mat där andra viner har svårt att passa in – som inlagd strömming, gravad och rökt fisk och sill. Smaker som vi ofta njuter av till jul. Men för att vänja våra smakpalletter med de något udda sherryaromerna introducerar vi dem med en klassisk kombination. Torr sherry och marinerade oliver – här med en julig touch av apelsin, citron och ingefära.

Marinerade oliver

Gåvopaket till jul Bild: YLE/Strömsö

Bubbelpaketet

Mousserande vin ger oss en högtidlig känsla av fest och firande – något som julen är fyllt av.

I gåvokorgen: Morin Crémant de Loire Rosé Brut (eller annat mousserande vin), getost i örtolja och fröknäcke

Kombinationen: Mousserande viner har ofta hög syra som ibland kan bedöva delar av smakupplevelsen. Men om vi äter något syrligt till så neutraliseras syran och smakerna får större utrymme. Därför utgörs denna smakpartner en syrlig getost inlagd i örtolja med lime. Både drycken och osten kommer till sin rätt och smakerna får stort utrymme. Land möter land är en bra utgångspunkt när man ska tänka ut kombinationer. Vinet är från Loiredalen där smakkulturen hyllar getost i många olika smakformer.

Marinerad getost

Ha en ljuvlig jul! Ella Grüssner Cromwell-Morgan

Ellas delikatesser

Ella och Anne lagar tre smakkombinationer med getost, oliver och rödlök.